LARS HULDÉN material av Nina Martola, Kurt Zilliacus, Ritva Liisa Pitkänen m.fl.
Finlandssvenska bebyggelsenamn
Namn på landskap, kommuner och byar i Finland av svenskt ursprung eller med särskild svensk form.
LARS HULDÉN material av Nina Martola, Kurt Zilliacus, Ritva Liisa Pitkänen m.fl.
Namn på landskap, kommuner och byar i Finland av svenskt ursprung eller med särskild svensk form.
Vastila har ersatt Västerhirvikoski som namn på byn. Namnet är en avledning med det bebyggelsebetecknande -la av ett personnamn, sannolikt motsvarande fsv. Faste, en kortform av namn som Fastolf eller något namn på -fast. Kortformen skrivs ofta med V även i svenskt bruk. Jfr Thors 1959:28 f. Kanhända bör det vanliga Silvester, Silvast, fi. Västi noteras i sammanhanget.
Ungefärligt läge
Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.