Analys av muskelaktiviteten i fram- och baklåren samt sätesmusklerna under UKK:s två kilometers gångtest
Carlander, Emil; Carlander, Axel (2021)
Carlander, Emil
Carlander, Axel
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021052510969
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021052510969
Tiivistelmä
Textila elektroder inbäddade i kläder är lättanvända och förenklar EMG-mätningar utanför laboratoriemiljö. Med hjälp av EMG-mätningar kan man få nyttig information om muskelaktivitet i olika prestationer och rörelser. Målsättningen med detta arbete är att analysera muskelaktiviteten i fram- och baklåren samt sätesmusklerna under UKK:s två kilometers gångtest. Arbetet är en del av ett större projekt under ämnet Hälsoteknologi på yrkeshögskolan Arcada, och fungerar som en pilotstudie för framtida forsk-ningar. I arbetet forskas två frågor, 1) ”Hurudana skillnader kan man se i muskelaktiviteten under sträckans olika faser? (0-400 m, 400-800 m, 800-1200 m, 1200-1600 m, 1600-2000 m) 2) Vilka skillnader kan man se i muskelaktiviteten i gång på plan mark eller gångmatta? Forskningsmetoden som används i arbetet är kvantitativ, den insamlade data omvandlas alltså till tal, och svaren som fås är relevanta. I bakgrunden används relevanta källor om elektromyografi, gångcykeln, tidigare forskning och nedre extremitetetens muskulatur. I undersökningen deltog tio unga friska studerande varav sex kvinnor och fyra män. Testerna ägde rum i Arcadas nya idrottshall och testlabb. Undersökningens resultat visar att quadriceps är aktivast under gångets första 400 m, varefter dess aktivitet hämmar, och hamstrings samt sätesmusklerna blir aktivare. I idrottshallen var den totala muskelbelastningen 1,2 µVs högre än på gångmattan. Fram- och baklåren är aktivare under gång på gångmattan medan sätesmusklerna är aktivare när man går på plan mark. Standardavvikelsen av hela testets muskelaktivitet i idrottshallen var 17,62 och 26,11 på gångmattan. I framtiden kunde det vara intressant att utföra samma test på en längre bana för att minimera svängarna samt de uppstående EMG-spikarna. En annan intressant aspekt vore att analysera muskelaktiviteten från gångtestet i idrottshallen, och jämföra resultaten med gångtestet på gångmattan, där deltagaren själv får justera/välja gånghastigheten.