Häiriintynyt syömiskäyttäytyminen miesurheilijoilla : systemaattinen kirjallisuuskatsaus
Vitikainen, Eetu (2020)
Vitikainen, Eetu
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202003032936
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202003032936
Tiivistelmä
Syömishäiriöt ovat mielenterveyden häiriöitä, joihin sairastuu jatkuvasti yhä useampi sukupuolesta riippumatta ympäri maailmaa. Syömishäiriöt ja häiriintynyt syömiskäyttäytyminen ovat arkipäivää myös monen urheilijan elämässä. Urheilijoiden, erityisesti miesurheilijoiden, syömishäiriöitä ja häiriintynyttä syömiskäyttäytymistä on tutkittu verrattain vähän, mutta nykytiedon perusteella miesurheilijoilla on todettavissa häiriintynyttä syömiskäyttäytymistä yhtä lailla kuin naisurheilijoilla. Tutkimuksen toimeksiantaja Syömishäiriökeskus tulee hyödyntämään tutkimusta Oman Elämänsä Urheilija -projektissa, jossa tutkimustuloksia voidaan hyödyntää erityisesti seuratoiminnassa mukana olevien suomalaisten urheilevien miesten häiriintyneen syömiskäyttäytymisen ennaltaehkäisemisessä sekä tunnistamisessa. Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää häiriintynyttä syömiskäyttäytymistä miesurheilijoilla, ja siksi tutkimuskysymyksiksi asetettiin seuraavat kysymykset: 1. Kuinka yleistä häiriintynyt syömiskäyttäytyminen on miesurheilijoilla? 2. Mitkä tekijät ovat yhteydessä häiriintyneeseen syömiskäyttäytymiseen miesurheilijoilla? Tutkimuskysymyksiin haettiin vastauksia systemaattisen kirjallisuuskatsauksen avulla. Tiedonhaku suoritettiin seuraavissa tietokannoissa: Academic Search Elite (EBSCO), Google Scholar, ScienceDirect ja SportDiscus (EBSCO). Tutkimukseen valittiin lopulta mukaan 15 tutkimusta, jotka oli julkaistu vuoden 2009 jälkeen. Tutkimustulokset vahvistivat käsitystä, että häiriintynyttä syömiskäyttäytymistä esiintyy myös miesurheilijoilla. Miesurheilijoiden häiriintyneeseen syömiskäyttäytymiseen yhteydessä oleviksi tekijöiksi todettiin lihaksikkuuden tavoittelu ja siihen tähtäävät aktiviteetit sekä sosiaaliset ja psykososiaaliset tekijät, kuten kehotyytymättömyys ja valmentajilta tulevat paineet. Häiriintyneen syömiskäyttäytymisen lisäksi erityisesti lihaksikkuuden tavoittelu ennusti myös bulimiaoireilua. Syömishäiriötyypeistä miesurheilijat näyttivät olevan alttiimpia sairastumaan ahmimishäiriöön eli bulimiaan ja lihasdysmorfiaan. Terveyden edistämisen näkökulmasta tärkeintä häiriintyneen syömiskäyttäytymisen ja syömishäiriöiden hoidossa olisi ennaltaehkäiseminen. Tulevaisuudessa aihealueelle kohdistuvan tutkimuksen tulisi tutkia motivaatioilmaston, urheilu-uran pituuden ja kulttuurillisten tekijöiden vaikutusta häiriintyneeseen syömiskäyttäytymiseen sekä ahmintahäiriötä, ortoreksiaa ja suhteellista energiavajetta miesurheilijoilla. Ätstörningar är psykiska sjukdomar som alltmer drabbar människor runt om i världen,
oavsett kön. Ätstörningar och stört beteende är även vanliga i många idrottares liv. Relativt
lite forskning har gjorts om ätstörning och stört ätbeteende bland idrottare, särskilt bland
manliga idrottare, men resultat från studier om ämnet har visat att manliga idrottare är lika
benägna att ha stört ätbeteende som kvinnliga idrottare. Studiens beställare Ätstörningscentrum kommer att använda studien i Oman Elämänsä Urheilija -projektet, var resultat kan utnyttjas för att förhindra och identifiera stört ätbeteende bland finska manliga idrottare. Syftet med studien var att undersöka stört ätbeteende bland manliga idrottare, på vilken grund följande forskningsfrågor ställdes: 1. Vad är förekomsten av stört ätbeteende
bland manliga idrottare? 2. Vilka faktorer är förknippade med stört ätbeteende bland manliga idrottare? En systematisk litteraturstudie användes för att hitta svar på forskningsfrågorna. Datasökningen utfördes i följande databaser: Academic Search Elite (EBSCO), Google Scholar, ScienceDirect och SportDiscus (EBSCO). Studien inkluderade slutligen 15 studier som publicerades efter 2009. Resultaten av litteraturstudien bekräftade uppfattningen att stört ätbeteende också förekommer bland manliga idrottare. Faktorer förknippade med stört ätbeteende bland manliga idrottare identifierades som strävan efter muskler och aktiviteter som syftar till att bygga muskler, samt sociala och psykosociala faktorer såsom missnöje med egen kropp och stress orsakad av tränare. Förutom stört ätbeteende särskilt strävan efter muskelväxt också indikerade bulimisymtom bland manliga idrottare. Av ätstörningstyperna verkade manliga idrottare ha större risk för bulimia nervosa och
muskeldysmorfi. Ur ett hälsofrämjande perspektiv är förebyggande den viktigaste behandlingen av stört ätbeteende och ätstörningar. Framtida forskning kring ämnet bör undersöka påverkan av motivationsklimat, sportkarriärens längd och kulturella faktorer på stört ätbeteende samt hetsätningsstörning, ortorexi och relativ energibrist bland manliga idrottare.
oavsett kön. Ätstörningar och stört beteende är även vanliga i många idrottares liv. Relativt
lite forskning har gjorts om ätstörning och stört ätbeteende bland idrottare, särskilt bland
manliga idrottare, men resultat från studier om ämnet har visat att manliga idrottare är lika
benägna att ha stört ätbeteende som kvinnliga idrottare. Studiens beställare Ätstörningscentrum kommer att använda studien i Oman Elämänsä Urheilija -projektet, var resultat kan utnyttjas för att förhindra och identifiera stört ätbeteende bland finska manliga idrottare. Syftet med studien var att undersöka stört ätbeteende bland manliga idrottare, på vilken grund följande forskningsfrågor ställdes: 1. Vad är förekomsten av stört ätbeteende
bland manliga idrottare? 2. Vilka faktorer är förknippade med stört ätbeteende bland manliga idrottare? En systematisk litteraturstudie användes för att hitta svar på forskningsfrågorna. Datasökningen utfördes i följande databaser: Academic Search Elite (EBSCO), Google Scholar, ScienceDirect och SportDiscus (EBSCO). Studien inkluderade slutligen 15 studier som publicerades efter 2009. Resultaten av litteraturstudien bekräftade uppfattningen att stört ätbeteende också förekommer bland manliga idrottare. Faktorer förknippade med stört ätbeteende bland manliga idrottare identifierades som strävan efter muskler och aktiviteter som syftar till att bygga muskler, samt sociala och psykosociala faktorer såsom missnöje med egen kropp och stress orsakad av tränare. Förutom stört ätbeteende särskilt strävan efter muskelväxt också indikerade bulimisymtom bland manliga idrottare. Av ätstörningstyperna verkade manliga idrottare ha större risk för bulimia nervosa och
muskeldysmorfi. Ur ett hälsofrämjande perspektiv är förebyggande den viktigaste behandlingen av stört ätbeteende och ätstörningar. Framtida forskning kring ämnet bör undersöka påverkan av motivationsklimat, sportkarriärens längd och kulturella faktorer på stört ätbeteende samt hetsätningsstörning, ortorexi och relativ energibrist bland manliga idrottare.