Engagerande kommunikation kring klimatförändringen på sociala medier : Teori och praxis
Sundell, Lina (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051043363
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051043363
Tiivistelmä
Klimatförändringen är en av samtidens stora utmaningar. Trots att vetenskapen är enig om att omedelbara åtgärder måste vidtas för att undkomma förödande konsekvenser på samhälle och miljö, så har frågan inte lyckats med att väcka ett helhjärtat engagemang bland allmänheten och beslutsfattare. Simultant uppvisar i synnerhet yngre åldersgrupper oro över hur klimatförändringen kommer att påverka deras framtid. Således går det att skönja en dissonans i klimatfrågan, eftersom det finns friktion för att engagera sig trots oro för framtiden. Effektiv och engagerande kommunikation om klimatförändringen är en väsentlig komponent i omvandlingen till en hållbar framtid, men präglas idag ofta av domedagsbudskap och komplexa vetenskapliga rapporter.
Syftet med studien är att öka förståelsen av klimatkommunikation på sociala medier, genom att med hjälp av tidigare studier inom området identifiera engagerande kommunikationsgrepp samt empiriskt analysera i vilken utsträckning dessa kan observeras i verkligheten på sociala medier. De engagerande kommunikationsgrepp som identifieras är användning av värderingar, begriplig information, storytelling, narrativ eller inramning, visualisering av klimatförändringen, trovärdiga budbärare, lokala exempel på visioner och lösningar samt att stärka förmågan att vidta åtgärder. Studien bidrar med djupare kunskap inom området genom att identifiera utmaningar, redogöra för vilka kommunikationsgrepp som bör användas samt empiriskt undersökt hur dessa implementeras i praktiken.
Den empiriska delen av studien utförs genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av inlägg publicerade av United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) på Instagram, under kontot @unclimatechange. Materialet i studien består av 147 Instagraminlägg som publicerades under 2022. Studiens resultat visar att 38,8 procent av samtliga inlägg helt saknar engagerande inslag. Grepp som fokuserade på att skapa förståelse (i synnerhet användning av värderingar) var vanligare än grepp som appellerade till känslor, medan grepp som riktade sig mot beteende var ovanliga. Den kvalitativa innehållsanalysen redovisar vanliga och goda exempel samt teman bland samtliga inlägg.
Slutsatsen är att även om engagerande inslag förekommer i en majoritet av inläggen (61,2 %) som publicerades under 2022, så finns det fortfarande utrymme för förbättring gällande engagerande klimatkommunikation. Även om kommunikation inte är lösningen på hur klimatkrisen ska hanteras är implementeringen av effektiv och engagerande kommunikation, som kan förankra den hållbara omställningen bland allmänheten, en viktig komponent som varken ska förbises eller underskattas. Slutligen identifieras möjligheter för vidare forskning inom området.
Syftet med studien är att öka förståelsen av klimatkommunikation på sociala medier, genom att med hjälp av tidigare studier inom området identifiera engagerande kommunikationsgrepp samt empiriskt analysera i vilken utsträckning dessa kan observeras i verkligheten på sociala medier. De engagerande kommunikationsgrepp som identifieras är användning av värderingar, begriplig information, storytelling, narrativ eller inramning, visualisering av klimatförändringen, trovärdiga budbärare, lokala exempel på visioner och lösningar samt att stärka förmågan att vidta åtgärder. Studien bidrar med djupare kunskap inom området genom att identifiera utmaningar, redogöra för vilka kommunikationsgrepp som bör användas samt empiriskt undersökt hur dessa implementeras i praktiken.
Den empiriska delen av studien utförs genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av inlägg publicerade av United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) på Instagram, under kontot @unclimatechange. Materialet i studien består av 147 Instagraminlägg som publicerades under 2022. Studiens resultat visar att 38,8 procent av samtliga inlägg helt saknar engagerande inslag. Grepp som fokuserade på att skapa förståelse (i synnerhet användning av värderingar) var vanligare än grepp som appellerade till känslor, medan grepp som riktade sig mot beteende var ovanliga. Den kvalitativa innehållsanalysen redovisar vanliga och goda exempel samt teman bland samtliga inlägg.
Slutsatsen är att även om engagerande inslag förekommer i en majoritet av inläggen (61,2 %) som publicerades under 2022, så finns det fortfarande utrymme för förbättring gällande engagerande klimatkommunikation. Även om kommunikation inte är lösningen på hur klimatkrisen ska hanteras är implementeringen av effektiv och engagerande kommunikation, som kan förankra den hållbara omställningen bland allmänheten, en viktig komponent som varken ska förbises eller underskattas. Slutligen identifieras möjligheter för vidare forskning inom området.