Salmelainen, Eero
1830-1867
public domain
http://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fi
http://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fi
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023021326888
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023021326888
Kuvaus
Eero Salmelainen
(Erik Rudbeck)
s. 17.4.1830 Iisalmen pitäjässä
k. 29.6.1867 Kuopiossa
Erik Rudbeck, kirjailijanimeltään Eero Salmelainen, innoitti Suomen kirjallista kulttuuria. Hän teki erityisen merkittävää työtä kansanrunoudentutkimuksen ja kirjallisuudenhistorian saralla keräämällä suomalaisia kansansatuja ja toimittamalla niistä julkaisuja. Sadut julkaistiin ensimmäistä kertaa 1850- ja 1860-luvulla neliosaisena teoksena Suomen kansan satuja ja tarinoita. Työ tehtiin kansallisen heräämisen hengessä. Salmelaisen kielellisen ja tyylillisen taitavuuden sanotaan vaikuttaneen suomen kirjakielen ja proosakielen kehitykseen. Vaikkakin Salmelaisella oli esikuvansa ulkomaisissa satukokoelmissa, kuten Grimmin veljesten saduissa, hän erottui alkuperäislähteisiin kohdistuvalla uskollisuudellaan. Hän toimi myös kirjailijana, kääntäjänä ja opettajana sekä laati kansansaduista akateemisen tutkielman Om finnarnes folkdikt i obunden berättande form (1857). Sitä ei kuitenkaan koskaan hyväksytty väitöskirjana plagiointisyytösten vuoksi. Salmelainen oli merkittävä lastenkirjallisuuden edistäjä sekä satukokoelmansa antamien innoitteiden vuoksi että useiden lastenlehtien toimittajana.
----
Eero Salmelainen
(Erik Rudbeck)
f. 17.4.1830 i Idensalmi socken
d. 29.6.1867 i Kuopio
Erik Rudbeck, som verkade under författarnamnet Eero Salmelainen, gav viktiga impulser till den finländska litterära kulturen. Han gjorde ett särskilt betydande arbete inom folkdiktsforskningen och litteraturhistorien genom att samla in och redigera utgåvor med finska folksagor. Sagorna utgavs första gången i fyra delar på 1850 och 1860-talet under titeln Suomen kansan satuja ja tarinoita. Arbetet utfördes i den nationella väckelsens anda. Salmelainens språkliga och stilistiska skicklighet sägs ha påverkat utvecklingen av det finska skriftspråket och den finska prosans språk. Trots att Salmelainen hade sina förebilder i utländska sagoinsamlingar, så som bröderna Grimms sagor, särskilde han sig från dessa genom sin stora trohet mot ursprungskällorna. Han var också verksam som författare, översättare och lärare samt skrev en akademisk studie om folksagorna, Om finnarnes folkdikt i obunden berättande form (1857). Den godkändes dock aldrig som doktorsavhandling på grund av beskyllningar om plagiat. Salmelainen var också betydande i sitt främjande av barnlitteraturen, genom de impulser hans sagoinsamling gav, men också som redaktör för flera barntidningar.
----
(Erik Rudbeck)
s. 17.4.1830 Iisalmen pitäjässä
k. 29.6.1867 Kuopiossa
Erik Rudbeck, kirjailijanimeltään Eero Salmelainen, innoitti Suomen kirjallista kulttuuria. Hän teki erityisen merkittävää työtä kansanrunoudentutkimuksen ja kirjallisuudenhistorian saralla keräämällä suomalaisia kansansatuja ja toimittamalla niistä julkaisuja. Sadut julkaistiin ensimmäistä kertaa 1850- ja 1860-luvulla neliosaisena teoksena Suomen kansan satuja ja tarinoita. Työ tehtiin kansallisen heräämisen hengessä. Salmelaisen kielellisen ja tyylillisen taitavuuden sanotaan vaikuttaneen suomen kirjakielen ja proosakielen kehitykseen. Vaikkakin Salmelaisella oli esikuvansa ulkomaisissa satukokoelmissa, kuten Grimmin veljesten saduissa, hän erottui alkuperäislähteisiin kohdistuvalla uskollisuudellaan. Hän toimi myös kirjailijana, kääntäjänä ja opettajana sekä laati kansansaduista akateemisen tutkielman Om finnarnes folkdikt i obunden berättande form (1857). Sitä ei kuitenkaan koskaan hyväksytty väitöskirjana plagiointisyytösten vuoksi. Salmelainen oli merkittävä lastenkirjallisuuden edistäjä sekä satukokoelmansa antamien innoitteiden vuoksi että useiden lastenlehtien toimittajana.
----
Eero Salmelainen
(Erik Rudbeck)
f. 17.4.1830 i Idensalmi socken
d. 29.6.1867 i Kuopio
Erik Rudbeck, som verkade under författarnamnet Eero Salmelainen, gav viktiga impulser till den finländska litterära kulturen. Han gjorde ett särskilt betydande arbete inom folkdiktsforskningen och litteraturhistorien genom att samla in och redigera utgåvor med finska folksagor. Sagorna utgavs första gången i fyra delar på 1850 och 1860-talet under titeln Suomen kansan satuja ja tarinoita. Arbetet utfördes i den nationella väckelsens anda. Salmelainens språkliga och stilistiska skicklighet sägs ha påverkat utvecklingen av det finska skriftspråket och den finska prosans språk. Trots att Salmelainen hade sina förebilder i utländska sagoinsamlingar, så som bröderna Grimms sagor, särskilde han sig från dessa genom sin stora trohet mot ursprungskällorna. Han var också verksam som författare, översättare och lärare samt skrev en akademisk studie om folksagorna, Om finnarnes folkdikt i obunden berättande form (1857). Den godkändes dock aldrig som doktorsavhandling på grund av beskyllningar om plagiat. Salmelainen var också betydande i sitt främjande av barnlitteraturen, genom de impulser hans sagoinsamling gav, men också som redaktör för flera barntidningar.
----
Kokoelmat
- Kirjailijat [116]