Andraklassares uppfattningar av skrivmiljö : En studie med teckningar och intervjuer
Grönros, Matilda (2022)
Grönros, Matilda
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022060643519
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022060643519
Tiivistelmä
Forskning beskriver skolmiljön och klassrummet som den viktigaste lärmiljön eftersom den kan anpassas efter behov. Utbildningsstyrelsen 2014 uppmanar till arbete i varierande lärmiljöer, såväl fysiska som digitala. Forskning bekräftar att skrivprocessen påbörjas och pågår även i tankarna, således kan lärmiljöer betraktas som skrivmiljöer eftersom skrivprocessen inte begränsas till tidpunkten då texten produceras. I skolan produceras texter i ett nätverk av läroplansmål, bedömningar och betyg. Tidigare forskning konstaterar att textproduktionen präglas av miljön och kontexten den produceras i, men forskare efterlyser mer forskning om hur och hurudan påverkan miljön har på skrivandet.
Syftet med denna avhandling är att öka kunskap om andraklassares tankar om skrivande och skrivmiljöer. För att uppnå syftet har jag bett 52 barn i årskurs 2 att både rita och beskriva skrivmiljöer i både bild och text.
Avhandlingen utgår från följande forskningsfrågor:
1. Vilka variationer av skrivmiljöer framkommer?
2. Vilka stöd och verktyg kan identifieras i skrivmiljöerna?
3. Vilka funktioner för skrivande uttrycks?
Som data har teckningar och intervjuer insamlats och analyserats med en fenomenografisk analys. Den mest representerade skrivmiljön är skolmiljöer och den främst förekommande aktiviteten för skrivande är skoluppgifter, dock uttrycker eleverna inte nödvändigtvis förståelse för skrivandets funktion. Även om eleverna har gett uttryck för andra skrivmiljöer är det främst skolrelaterat skrivande de associerat till de olika miljöerna. Angående material för skrivande så uttrycker eleverna främst att de producerar text med penna och papper. Eleverna uttrycker även en påtaglig ensamhet i skrivandet, både explicit att de skriver ensamma eller att personerna i deras omgivning inte är tillgängliga då de skriver.
Syftet med denna avhandling är att öka kunskap om andraklassares tankar om skrivande och skrivmiljöer. För att uppnå syftet har jag bett 52 barn i årskurs 2 att både rita och beskriva skrivmiljöer i både bild och text.
Avhandlingen utgår från följande forskningsfrågor:
1. Vilka variationer av skrivmiljöer framkommer?
2. Vilka stöd och verktyg kan identifieras i skrivmiljöerna?
3. Vilka funktioner för skrivande uttrycks?
Som data har teckningar och intervjuer insamlats och analyserats med en fenomenografisk analys. Den mest representerade skrivmiljön är skolmiljöer och den främst förekommande aktiviteten för skrivande är skoluppgifter, dock uttrycker eleverna inte nödvändigtvis förståelse för skrivandets funktion. Även om eleverna har gett uttryck för andra skrivmiljöer är det främst skolrelaterat skrivande de associerat till de olika miljöerna. Angående material för skrivande så uttrycker eleverna främst att de producerar text med penna och papper. Eleverna uttrycker även en påtaglig ensamhet i skrivandet, både explicit att de skriver ensamma eller att personerna i deras omgivning inte är tillgängliga då de skriver.