"...ett förhållningssätt för elevernas välbefinnande som ska inkludera alla vuxna kring eleven" : En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av arbetet med positiv pedagogik
Kansa, Emilia; Kanckos, Iselinn (2022)
Kansa, Emilia
Kanckos, Iselinn
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051936869
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051936869
Tiivistelmä
Positiv psykologi är en inriktning inom psykologin som betonar de positiva upplevelserna människor har i livet såsom lycka, kärlek och njutning och den har som mål att förebygga psykisk ohälsa. Positiv pedagogik är ett skilt område inom den positiva psykologin som handlar om positiv psykologi tillämpat i undervisningskontext. Skolan har ansvar att stöda elever förutom i deras akademiska framgång också i att skapa förutsättningar för elevers välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att införandet av positiv pedagogik i undervisning har en positiv inverkan på elevers välbefinnande.
Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med positiv pedagogik. Utgående från syftet har tre forskningsfrågor formulerats.
1. Hur beskriver lärare tillämpningen av positiv pedagogik i det pedagogiska arbetet?
2. Hur beskriver lärare relationen mellan arbetet med positiv pedagogik och elevernas välbefinnande?
3. Hur beskriver lärare att arbetet med positiv pedagogik kunde utvecklas?
Undersökningen är kvalitativ och utgår från tematisk analys. För att få svar på forskningsfrågorna valdes intervju som datainsamlingsmetod. I studien deltog fyra lärare. Alla lärare har gått Folkhälsans fortbildning i positiv pedagogik, Styrka, Glädje och Medkänsla, år 2019. Lärarna kommer från två olika kommuner och alla arbetar i de lägre årskurserna i grundskolan (åk 1–6) i olika finlandssvenska skolor.
Studiens resultat visar att lärarna tillämpar de positiva pedagogiska arbetssätten i undervisningen men även i kontakten till vårdnadshavarna och med hela skolpersonalen. Lärarna lyfter fram nyttan av arbetet med styrkorna både i undervisning, vid lärandesamtal och när de ger respons. Andra arbetssätt såsom metaforen hinkar och olika typer av vänliga handlingar tillämpas samt finns som stöd för konflikthantering och för att stärka relationer i skolan. I studien har välbefinnande definierats utgående från elementen i PERMA-teorin och lärarna upplevde att de har sett positiva förändringar i alla elementen men att de inte kan säga om det enbart beror på arbetet med positiv pedagogik. Eleverna har fått redskap för att uttrycka sig om känslor och styrkor, vilket gjort att eleverna är mer positivt inställda, toleranta, medvetna, delaktiga och uthålliga i skolarbetet.
För att arbetet med positiv pedagogik ska lyckas behöver hela skolan arbeta för det. Alla behöver ha samma kunskap samt använda sig av samma språk och metoder med eleverna. Tidsbrist gör det här svårt och lärarna önskar att mera resurser skulle sättas in samt att hela skolpersonalen och vårdnadshavarna skulle få fortbildning i ämnet. Ett gemensamt verktyg för hur arbetet med positiv pedagogik bör framskrida i skolan är under utveckling i den ena kommunen i vilken några av lärarna arbetar men ett sådant redskap önskas i framtiden av alla lärare som deltog i studien.
Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med positiv pedagogik. Utgående från syftet har tre forskningsfrågor formulerats.
1. Hur beskriver lärare tillämpningen av positiv pedagogik i det pedagogiska arbetet?
2. Hur beskriver lärare relationen mellan arbetet med positiv pedagogik och elevernas välbefinnande?
3. Hur beskriver lärare att arbetet med positiv pedagogik kunde utvecklas?
Undersökningen är kvalitativ och utgår från tematisk analys. För att få svar på forskningsfrågorna valdes intervju som datainsamlingsmetod. I studien deltog fyra lärare. Alla lärare har gått Folkhälsans fortbildning i positiv pedagogik, Styrka, Glädje och Medkänsla, år 2019. Lärarna kommer från två olika kommuner och alla arbetar i de lägre årskurserna i grundskolan (åk 1–6) i olika finlandssvenska skolor.
Studiens resultat visar att lärarna tillämpar de positiva pedagogiska arbetssätten i undervisningen men även i kontakten till vårdnadshavarna och med hela skolpersonalen. Lärarna lyfter fram nyttan av arbetet med styrkorna både i undervisning, vid lärandesamtal och när de ger respons. Andra arbetssätt såsom metaforen hinkar och olika typer av vänliga handlingar tillämpas samt finns som stöd för konflikthantering och för att stärka relationer i skolan. I studien har välbefinnande definierats utgående från elementen i PERMA-teorin och lärarna upplevde att de har sett positiva förändringar i alla elementen men att de inte kan säga om det enbart beror på arbetet med positiv pedagogik. Eleverna har fått redskap för att uttrycka sig om känslor och styrkor, vilket gjort att eleverna är mer positivt inställda, toleranta, medvetna, delaktiga och uthålliga i skolarbetet.
För att arbetet med positiv pedagogik ska lyckas behöver hela skolan arbeta för det. Alla behöver ha samma kunskap samt använda sig av samma språk och metoder med eleverna. Tidsbrist gör det här svårt och lärarna önskar att mera resurser skulle sättas in samt att hela skolpersonalen och vårdnadshavarna skulle få fortbildning i ämnet. Ett gemensamt verktyg för hur arbetet med positiv pedagogik bör framskrida i skolan är under utveckling i den ena kommunen i vilken några av lärarna arbetar men ett sådant redskap önskas i framtiden av alla lärare som deltog i studien.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]