Ändringen av äldreomsorgslagen – chefernas åsikter om lagen och dess implementering
Rantala, Hanna (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022041529382
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022041529382
Tiivistelmä
Den nya äldreomsorgslagen trädde i kraft i oktober 2020. I lagen definieras en numerisk personaldimensionering till äldreomsorgen med heldygnsvård. Ändringen av äldreomsorgslagen motiverades för att garantera tillräckliga resurser för det direkta klientarbetet och förbättring av kvalitet i vården. I lagen också definieras direkt och indirekt vårdarbete och bedömning av servicebehovet med RAI-bedömningsinstrumentet.
Avhandlingens centrala frågor är: Vilka förändringar har gjorts vid enheten för att uppfylla äldreomsorgslagens kriterier? Hurdana konsekvenser har lagändringen fått för personal och till klienter? Hur upplever chefen förändringen och hur har den nya lagen påverkat chefsarbetet?
Till forskningsstrategi användes kvalitativ fallstudiedesign.
I avhandlingens teoridel betraktas lagberedningsprocess, centrala ändringar till äldreomsorgslagen och tidigare forskning av kvalitativ vård i äldreomsorgen, personaldimensionering och implementering av nya lagar. Till den empiriska delen intervjuades enhetschefer genom semistrukturerade intervjuer om deras åsikter hur lagförändringen har implementerats i deras enhet. Intervjumaterial jämfördes med dokument av lagberedningsprocessen och tidigare undersökningar.
Cheferna ansåg att en högre personaldimensionering förbättrade äldres livskvalitet i nästan alla av de serviceboendeenheter som betraktades. Cheferna ansåg att RAI är ett bra bedömningsinstrument men rapporter borde mera utnyttjas i planeringen och ledningen. Organisationsförändringar hade genomfört och assisterande personal hade rekryterats till enheter. Antalet yrkeskunnig personal hade inte ökat. Rekryteringssvårigheter och Coronaviruspandemin hade påverkat att implementering inte lyckat och vårdarbetarens ork inte förbättrat. Ökning av personal påverkade positivt personalens välbefinnande sådana dagar som alla vakanser var uppfyllda, men personalbristen orsakade att de i verkligheten sällan uppfylldes. En numerisk personaldimensionering kunde inte garantera tillräckligt med personal. Emellertid ansåg chefer att en numerisk personaldimensionering underlättade tillsynen.
Avhandlingens centrala frågor är: Vilka förändringar har gjorts vid enheten för att uppfylla äldreomsorgslagens kriterier? Hurdana konsekvenser har lagändringen fått för personal och till klienter? Hur upplever chefen förändringen och hur har den nya lagen påverkat chefsarbetet?
Till forskningsstrategi användes kvalitativ fallstudiedesign.
I avhandlingens teoridel betraktas lagberedningsprocess, centrala ändringar till äldreomsorgslagen och tidigare forskning av kvalitativ vård i äldreomsorgen, personaldimensionering och implementering av nya lagar. Till den empiriska delen intervjuades enhetschefer genom semistrukturerade intervjuer om deras åsikter hur lagförändringen har implementerats i deras enhet. Intervjumaterial jämfördes med dokument av lagberedningsprocessen och tidigare undersökningar.
Cheferna ansåg att en högre personaldimensionering förbättrade äldres livskvalitet i nästan alla av de serviceboendeenheter som betraktades. Cheferna ansåg att RAI är ett bra bedömningsinstrument men rapporter borde mera utnyttjas i planeringen och ledningen. Organisationsförändringar hade genomfört och assisterande personal hade rekryterats till enheter. Antalet yrkeskunnig personal hade inte ökat. Rekryteringssvårigheter och Coronaviruspandemin hade påverkat att implementering inte lyckat och vårdarbetarens ork inte förbättrat. Ökning av personal påverkade positivt personalens välbefinnande sådana dagar som alla vakanser var uppfyllda, men personalbristen orsakade att de i verkligheten sällan uppfylldes. En numerisk personaldimensionering kunde inte garantera tillräckligt med personal. Emellertid ansåg chefer att en numerisk personaldimensionering underlättade tillsynen.