Possuja pussissa vai sikoja säkissä? : Äidinkielenomaista suomea opiskelevien nuorten kollokaatioiden ja idiomien hallinta
Brännström, Kenneth; Brännström, Kenneth (2021-11-26)
Brännström, Kenneth
Brännström, Kenneth
26.11.2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021112657413
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021112657413
Tiivistelmä
I denna avhandling pro gradu undersöker jag hur österbottniska högstadieelever och gymnasieelever i modersmålsinriktad finska samt universitetsstuderande med modersmålsinriktad bakgrund i finska vid Vasa universitet behärskar en del fasta och icke-fasta ordförbindelser. Forskningen utgår ifrån ett produktivt test som mäter deltagarnas förmåga att producera kollokationer och idiom. Jag fäster ingen uppmärksamhet på formläran utan bara på det om testdeltagarna lyckats hitta de rätta ordkombinationerna när det gäller vissa typer av kollokationer och idiom.
Undersökningen är i huvudsak kvantitativ eftersom jag i tabellform redovisar antalet rätt och fel i fråga om varje ordförbindelse, varje uppgift och varje grupp. Dessutom jämför jag gruppernas resultat och lyfter fram ofta förekommande fel eller brister i testsvaren. Tabellerna ger också en överblick över hur det produktiva testet har gått som helhet, men de ger också vissa indikationer på att idiom tycks vara svårare att behärska än kollokationer, vilket är ett gemensamt drag för de tre grupperna. I själva gruppjämförelsen har universitetsstuderandena klarat sig bäst i testet som helhet, sedan gymnasieeleverna och slutligen högstadieeleverna.
Undersökningen är också kvalitativ eftersom testsvaren uppvisar en brokig skala på fel och brister, vilket kräver en del tolkning och förklaring av testsvaren. I analysen tillämpar jag kontrastiv analys och felanalys. Undersökningen omfattar bara ett delområde inom felanalys eftersom fel och brister kategoriseras enbart på lexikal nivå. Därför har jag gjort en grov indelning i ordfel och ordvalsfel som enligt felanalysmodellen kan bero på interlingval eller intralingval interferens. Däremot går det inte att förklara vissa ordvalsfel som intralingvala utan närmast som så kallade semantiska brister av varierande grad. Ibland kan väldigt små betydelseskillnader på ordnivå leda till att hela ordförbindelsen måste underkännas, vilket tyvärr bidrog till antalet ökade fel i den här undersökningen.
Undersökningen är i huvudsak kvantitativ eftersom jag i tabellform redovisar antalet rätt och fel i fråga om varje ordförbindelse, varje uppgift och varje grupp. Dessutom jämför jag gruppernas resultat och lyfter fram ofta förekommande fel eller brister i testsvaren. Tabellerna ger också en överblick över hur det produktiva testet har gått som helhet, men de ger också vissa indikationer på att idiom tycks vara svårare att behärska än kollokationer, vilket är ett gemensamt drag för de tre grupperna. I själva gruppjämförelsen har universitetsstuderandena klarat sig bäst i testet som helhet, sedan gymnasieeleverna och slutligen högstadieeleverna.
Undersökningen är också kvalitativ eftersom testsvaren uppvisar en brokig skala på fel och brister, vilket kräver en del tolkning och förklaring av testsvaren. I analysen tillämpar jag kontrastiv analys och felanalys. Undersökningen omfattar bara ett delområde inom felanalys eftersom fel och brister kategoriseras enbart på lexikal nivå. Därför har jag gjort en grov indelning i ordfel och ordvalsfel som enligt felanalysmodellen kan bero på interlingval eller intralingval interferens. Däremot går det inte att förklara vissa ordvalsfel som intralingvala utan närmast som så kallade semantiska brister av varierande grad. Ibland kan väldigt små betydelseskillnader på ordnivå leda till att hela ordförbindelsen måste underkännas, vilket tyvärr bidrog till antalet ökade fel i den här undersökningen.