Från att mjölka kor till att mixa smoothies : En kvalitativ studie i hur samhällets förändringar inverkat på den informella inlärningen i köket från 1930-talet till 2020-talet
Flemming, Isabel (2021)
Flemming, Isabel
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021061537541
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021061537541
Tiivistelmä
Avhandlingens syfte är att undersöka hur den informella inlärningen i köket har förändrats från 1930-talet till 2020-talet i svenskösterbottniska hem på landsbygden och vad som påverkat denna förändring. Avhandlingen är uppbyggd på pilotstudien ”Allt jag har lärt mig då det kommer till kökskunskaper så har jag fått lära mig hemma.”- En kvalitativ forskning i hur barns inlärning i köket har förändrats och påverkat färdigheter och attityder från 1930-talet till 2020-talet (Flemming, 2020.)
Avhandlingens forskningsfrågor är följande:
1. Hur har den informella inlärningen i köket bland barn förändrats från 1930-talet till 2020-talet på den svenskösterbottniska landsbygden?
2. Hur har de stora samhällsförändringarna som skett i Finland under den undersökta tiden inverkat på den informella inlärningen i de svenskösterbottniska köken?
3. Hur har synen på barns lärande och barns medverkan i köket förändrats från 1930-talet till 2020-talet i Finland?
Avhandlingen är baserad på en kvalitativ studie där åtta personer i olika åldersgrupper har deltagit. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer och de teman som har behandlats är följande: informell inlärning, metoder, redskap, råvaror, tankesätt, värderingar sociala relationer och traditioner.
Intervjumaterialet har undersökts i relation till dessa teorier: sociokulturellt lärande, humanekologi och barndomens förändring ur ett sociologiskt perspektiv. Samtliga teorier används för att analysera hur de samhällsförändringar som skett i Finland under den undersökta tiden 1930–2020, har påverkat hur den informella inlärningen ser ut och genomförs.
Avhandlingens resultat visar att det har skett märkbara förändringar i den informella inlärningen från 1930-talet till 2020-talet, men även att det finns flera likheter mellan de olika intervjugrupperna. Förändringarna har även påverkats av olika faktorer som har varit kontextbundna eller tidsbundna. Då det kommer till hushållningen och konsumtionen har det skett stora förändringar med tanke på att det i Intervjugrupp 1 och 2 framkommer att en stor del av hushållningen bestod av självhushållning. Den informella inlärningen har därför präglats av en annan råvaru- och förädlingskunskap. Däremot har Intervjugrupp 3 och 4 visat exempel på hur teknikens utveckling har präglat den informella inlärningen, samt att det finns ett annat fokus på själva inlärningen. De största likheterna mellan intervjuerna är att tankesätt, värderingar och traditioner oftast förs vidare från generation till generation.
Ett axplock av de stora samhällsförändringar som skett under 1900-talet och början av 2000-talet behandlas i avhandlingen av den orsak att de kan ses som bidragande faktorer till hur den informella inlärningen har förändrats. Bland annat andra världskriget, livsmedelsbranschens utveckling och teknologins framfart kan konkret ses i de olika intervjuberättelserna. Förändringar i jämställdheten och en förändrad syn på barn och barndom är faktorer som påverkat på ett mera indirekt sätt och detta förankras även i teorin.
Avhandlingens forskningsfrågor är följande:
1. Hur har den informella inlärningen i köket bland barn förändrats från 1930-talet till 2020-talet på den svenskösterbottniska landsbygden?
2. Hur har de stora samhällsförändringarna som skett i Finland under den undersökta tiden inverkat på den informella inlärningen i de svenskösterbottniska köken?
3. Hur har synen på barns lärande och barns medverkan i köket förändrats från 1930-talet till 2020-talet i Finland?
Avhandlingen är baserad på en kvalitativ studie där åtta personer i olika åldersgrupper har deltagit. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer och de teman som har behandlats är följande: informell inlärning, metoder, redskap, råvaror, tankesätt, värderingar sociala relationer och traditioner.
Intervjumaterialet har undersökts i relation till dessa teorier: sociokulturellt lärande, humanekologi och barndomens förändring ur ett sociologiskt perspektiv. Samtliga teorier används för att analysera hur de samhällsförändringar som skett i Finland under den undersökta tiden 1930–2020, har påverkat hur den informella inlärningen ser ut och genomförs.
Avhandlingens resultat visar att det har skett märkbara förändringar i den informella inlärningen från 1930-talet till 2020-talet, men även att det finns flera likheter mellan de olika intervjugrupperna. Förändringarna har även påverkats av olika faktorer som har varit kontextbundna eller tidsbundna. Då det kommer till hushållningen och konsumtionen har det skett stora förändringar med tanke på att det i Intervjugrupp 1 och 2 framkommer att en stor del av hushållningen bestod av självhushållning. Den informella inlärningen har därför präglats av en annan råvaru- och förädlingskunskap. Däremot har Intervjugrupp 3 och 4 visat exempel på hur teknikens utveckling har präglat den informella inlärningen, samt att det finns ett annat fokus på själva inlärningen. De största likheterna mellan intervjuerna är att tankesätt, värderingar och traditioner oftast förs vidare från generation till generation.
Ett axplock av de stora samhällsförändringar som skett under 1900-talet och början av 2000-talet behandlas i avhandlingen av den orsak att de kan ses som bidragande faktorer till hur den informella inlärningen har förändrats. Bland annat andra världskriget, livsmedelsbranschens utveckling och teknologins framfart kan konkret ses i de olika intervjuberättelserna. Förändringar i jämställdheten och en förändrad syn på barn och barndom är faktorer som påverkat på ett mera indirekt sätt och detta förankras även i teorin.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]