Sänkta priser och bättre tillgänglighet – ökade konsumtionen? : En empirisk studie av hur finska universitetsstuderande påverkats av alkoholpolitiska åtgärder i början av millennieskiftet
Julin, Veera (2021)
Julin, Veera
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051730170
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051730170
Tiivistelmä
Alkoholpolitiska åtgärder tas i bruk för att minska på de kostnader som uppstår av alkoholkonsumtion. Oftast fokuserar alkoholforskning på populationen som helhet men i preventivt syfte är det viktigt att identifiera delpopulationer som konsumerar relativt mycket alkohol. Studerande är en av dessa delpopulationer som antas dricka mycket och på ett farligt sätt. Hur studerande påverkas av alkoholpolitik är ännu oklart.
För att undersöka hur studerande påverkades av förändringar i alkoholpolitiska åtgärder användes SHVS:s datamaterial från åren 2000–2012. Av primärt intresse var såväl studerande i Nyland, som antogs påverkas av Estlands EU-medlemskap, som konsumtionstrenden i samplet överlag. Datamaterialet analyserades genom olika regressionsmodeller (OLS, difference-in-differences och logistisk regression).
Resultatet visade att studerande i Nyland generellt dricker mer än studerande i resten av Finland, men att deras konsumtionsvanor inte ändrats nämnvärt av Estlands EU-medlemskap. Studerande påverkades av ändringar i alkoholens pris men effekten var inte signifikant för alla år och effekten var relativt liten. Studerande år 2012 drack i snitt färre portioner än studerande år 2000, trots att alkoholkonsumtionen i hela populationen mellan dessa år ökat. Detta tyder på att studerande generellt börjat konsumerat mindre alkohol.
Resultaten ska tas med lite försiktighet då både datamaterialet och utfallsvariablerna är sådana som inte ofta används traditionellt i alkoholforskning. Trots detta kommer mycket intressant fram i deskriptiva statistiken som kunde användas av studerandes hälsovårdare. I avhandlingen kommer tydligt fram viken typ av studerande konsumerar mycket alkohol och har riskfylld konsumtion – viktig information som behövs i den preventiva vården.
För att undersöka hur studerande påverkades av förändringar i alkoholpolitiska åtgärder användes SHVS:s datamaterial från åren 2000–2012. Av primärt intresse var såväl studerande i Nyland, som antogs påverkas av Estlands EU-medlemskap, som konsumtionstrenden i samplet överlag. Datamaterialet analyserades genom olika regressionsmodeller (OLS, difference-in-differences och logistisk regression).
Resultatet visade att studerande i Nyland generellt dricker mer än studerande i resten av Finland, men att deras konsumtionsvanor inte ändrats nämnvärt av Estlands EU-medlemskap. Studerande påverkades av ändringar i alkoholens pris men effekten var inte signifikant för alla år och effekten var relativt liten. Studerande år 2012 drack i snitt färre portioner än studerande år 2000, trots att alkoholkonsumtionen i hela populationen mellan dessa år ökat. Detta tyder på att studerande generellt börjat konsumerat mindre alkohol.
Resultaten ska tas med lite försiktighet då både datamaterialet och utfallsvariablerna är sådana som inte ofta används traditionellt i alkoholforskning. Trots detta kommer mycket intressant fram i deskriptiva statistiken som kunde användas av studerandes hälsovårdare. I avhandlingen kommer tydligt fram viken typ av studerande konsumerar mycket alkohol och har riskfylld konsumtion – viktig information som behövs i den preventiva vården.