Vad säger det språkliga landskapet? En kvalitativ fallstudie om visuellt språklandskap och läraruppfattningar om detta i två språkbadsenheter.
Renlund-Holm, Cecilia (2021)
Renlund-Holm, Cecilia
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102215514
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102215514
Tiivistelmä
Det övergripande syftet med denna studie är att analysera det språkliga landskapet i två språkbadsenheter, samt fyra lärares uppfattningar om det språkliga landskapet. Avsikten är även att jämföra hur de språkliga landskapen sammanfaller med lärarnas åsikter. På basis av tagna fotografier och lärarnas intervjuer önskar jag också att få en inblick i vem som skapar eller ansvarar för materialen som framkommer i skolornas språkliga landskap. Studien bygger på följande forskningsfrågor:
1. Hur uppfattar studiens fyra lärare det språkliga landskapet i sin skola?
2. Hur ser det visuella språkliga landskapet ut i två språkbadsenheter?
3. Hur sammanfaller de visuella texterna med lärarnas uppfattningar ifråga om skolans visuella språkliga landskap?
Studien har utförts som en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk-fenomenografisk forskningsansats. Metodkombination ökar trovärdigheten då ansatsen utgår i att man kombinerar olika metoder och informationskällor för att komma till en slutsats. En hermeneutisk undersökning är ute efter att tolka och förstå fenomen. En fenomenografisk undersökning är ute efter att vidare beskriva fenomen på basis av hur de uppfattas.
Datainsamlings-metoderna är intervju och fotografi. Informanterna är fyra lärare från två olika språkbadsenheter som i intervjuerna tillfrågades om processerna kring material i undervisningen, flerspråkighet i skolan och det språkliga landskapet. Fotografierna som analyserades är tagna i språkbadsenheterna i fråga, och är sammanlagt 483 till antalet. Av dessa valdes 65 till denna studie. Intervjuerna och bilderna analyserades separat med innehållsanalys som metod och jämfördes sedan sinsemellan för att åstadkomma en täckande helhetsbild.
De huvudsakliga resultaten för denna studie är att det enligt lärarna är viktigt med synlig text i det språkliga landskapet. I bägge skolorna framkom text i flera olika format. I skolorna var ansvaret för att skapa material delat bland alla lärare. Material för korridorer och motsvarande utrymmen skapas främst i bildkonst och under lektioner i språk. Materialen som skapas av eleverna varierar från egenarbeten till grupparbeten. Av intervjuerna framkom att språkbad har krav på att synliggöra språkbadsspråket i skolorna, om detta görs följs dock inte upp, inga resurser har heller lagts på just detta. Avsaknaden av tid och pengar var två av problemen som diskuterades under intervjuerna.
När det kommer till språken som framkom i skolorna var skolspråket, alltså finskan det som syntes mest. Språkbadsspråken engelska och svenska var också representerade. Av dessa två var engelskan mer synlig. Överlag sammanföll intervjuresultaten och de språkliga landskapen väl med varandra. Övriga språk som framkom bland eleverna fanns dock inte synliga i de språkliga landskapen. En annan slutsats är att skolorna kunde satsa mer på multimodala material för att underlätta förståelsen och utveckla språkinlärningen.
1. Hur uppfattar studiens fyra lärare det språkliga landskapet i sin skola?
2. Hur ser det visuella språkliga landskapet ut i två språkbadsenheter?
3. Hur sammanfaller de visuella texterna med lärarnas uppfattningar ifråga om skolans visuella språkliga landskap?
Studien har utförts som en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk-fenomenografisk forskningsansats. Metodkombination ökar trovärdigheten då ansatsen utgår i att man kombinerar olika metoder och informationskällor för att komma till en slutsats. En hermeneutisk undersökning är ute efter att tolka och förstå fenomen. En fenomenografisk undersökning är ute efter att vidare beskriva fenomen på basis av hur de uppfattas.
Datainsamlings-metoderna är intervju och fotografi. Informanterna är fyra lärare från två olika språkbadsenheter som i intervjuerna tillfrågades om processerna kring material i undervisningen, flerspråkighet i skolan och det språkliga landskapet. Fotografierna som analyserades är tagna i språkbadsenheterna i fråga, och är sammanlagt 483 till antalet. Av dessa valdes 65 till denna studie. Intervjuerna och bilderna analyserades separat med innehållsanalys som metod och jämfördes sedan sinsemellan för att åstadkomma en täckande helhetsbild.
De huvudsakliga resultaten för denna studie är att det enligt lärarna är viktigt med synlig text i det språkliga landskapet. I bägge skolorna framkom text i flera olika format. I skolorna var ansvaret för att skapa material delat bland alla lärare. Material för korridorer och motsvarande utrymmen skapas främst i bildkonst och under lektioner i språk. Materialen som skapas av eleverna varierar från egenarbeten till grupparbeten. Av intervjuerna framkom att språkbad har krav på att synliggöra språkbadsspråket i skolorna, om detta görs följs dock inte upp, inga resurser har heller lagts på just detta. Avsaknaden av tid och pengar var två av problemen som diskuterades under intervjuerna.
När det kommer till språken som framkom i skolorna var skolspråket, alltså finskan det som syntes mest. Språkbadsspråken engelska och svenska var också representerade. Av dessa två var engelskan mer synlig. Överlag sammanföll intervjuresultaten och de språkliga landskapen väl med varandra. Övriga språk som framkom bland eleverna fanns dock inte synliga i de språkliga landskapen. En annan slutsats är att skolorna kunde satsa mer på multimodala material för att underlätta förståelsen och utveckla språkinlärningen.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]