Skolburnout, psykiska resurser för skolarbete och allmänt psykologiskt välmående bland 10–13-åriga skolelever
Svenlin, Sandra (2021)
Svenlin, Sandra
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102063951
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102063951
Tiivistelmä
Syfte: Undersökningen syfte var att studera skolburnout och psykiska resurser för skolarbete i relation till psykologiskt välmående.
Sampel: Ett frågeformulär fylldes i av 59 flickor och 39 pojkar. Medelåldern var 11.8 år (SD 1.0) för flickorna och 11.4 år (SD 1.0) för pojkarna.
Instrument: Frågeformuläret innehöll skalor för mätning av skolburnout, psykiska resurser för skolarbete, allmänt psykologiskt välmående, självkänsla, depression, ångest, obsessivitet, somatisering, utsatthet för kamrataggression samt utförande av aggression mot skolkamrater.
Resultat: Skolburnout korrelerade signifikant negativt med allmänt psykologiskt välmående och god självkänsla. Psykiska resurser för skolarbete korrelerade signifikant positivt med desamma. Skolburnout korrelerade signifikant positivt med depression, ångest, obsessivitet, somatisering, utsatthet för kamrataggression och utförande av aggression mot skolkamrater. Psykiska resurser för skolarbete korrelerade signifikant negativt med de samma. De högsta korrelationerna hittades mellan skolburnout och ångest och obsessivitet. Ålder korrelerade signifikant positivt endast med psykiska resurser för skolarbete. Inga signifikanta skillnader hittades beträffande grad av skolburnout för flickor och pojkar.
Konklusion: Tydliga samband hittades mellan skolburnout och psykiska resurser för skolarbete med psykologiskt välmående. Respondenter med hög grad av skolburnout uppvisade en lägre nivå av psykologiskt välmående.
Sampel: Ett frågeformulär fylldes i av 59 flickor och 39 pojkar. Medelåldern var 11.8 år (SD 1.0) för flickorna och 11.4 år (SD 1.0) för pojkarna.
Instrument: Frågeformuläret innehöll skalor för mätning av skolburnout, psykiska resurser för skolarbete, allmänt psykologiskt välmående, självkänsla, depression, ångest, obsessivitet, somatisering, utsatthet för kamrataggression samt utförande av aggression mot skolkamrater.
Resultat: Skolburnout korrelerade signifikant negativt med allmänt psykologiskt välmående och god självkänsla. Psykiska resurser för skolarbete korrelerade signifikant positivt med desamma. Skolburnout korrelerade signifikant positivt med depression, ångest, obsessivitet, somatisering, utsatthet för kamrataggression och utförande av aggression mot skolkamrater. Psykiska resurser för skolarbete korrelerade signifikant negativt med de samma. De högsta korrelationerna hittades mellan skolburnout och ångest och obsessivitet. Ålder korrelerade signifikant positivt endast med psykiska resurser för skolarbete. Inga signifikanta skillnader hittades beträffande grad av skolburnout för flickor och pojkar.
Konklusion: Tydliga samband hittades mellan skolburnout och psykiska resurser för skolarbete med psykologiskt välmående. Respondenter med hög grad av skolburnout uppvisade en lägre nivå av psykologiskt välmående.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [236]