"Man håller sig uppdaterad" : En studie om lärares inställning till fortbildning inom slöjdundervisning
Hellström, Jakob (2020)
Hellström, Jakob
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020060340523
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020060340523
Tiivistelmä
På grund av att samhället utvecklas och förändras är även utbildningen tvungen att utvecklas och anpassa sig efter förväntningar som samhället ställer. Under de senaste decennierna har Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen förnyats vart tionde år. För att lärare ska kunna uppfylla nya krav behövs fortsatt kvalificering för att kunna uppehålla och utveckla yrkeskompetensen. Att vara lärare innebär att man är en del av en profession, vilket betyder att det finns ett ansvar att utvecklas. Hos en del lärare uppkommer ett utvecklingsbehov som gör att de söker sig till fortbildning, men lärare i Finland som har ett kommunalt arbetsavtal är även skyldiga till tre dagar fortbildning per arbetsår. Eftersom slöjd är ett läroämne där lärare sällan använder traditionella läromedel kan slöjdlärare känna ett behov av stöd för deras undervisning. Hur lärare som undervisar slöjd ser på professionsutveckling och fortbildning är ett intressant område. Därför valde jag att undersöka det närmare.
Studiens syfte är att undersöka hur lärare som undervisar slöjd förhåller sig till fortbildning i slöjdundervisning. Detta för att få inblick i hur lärare ser på fortbildning och för att få en uppfattning om hur fortbildning i slöjdundervisning kan göras intressantare.
Studien behandlar följande forskningsfrågor:
- Hurdan inställning har lärare till fortbildning i läroämnet slöjd?
- Vilka erfarenheter har lärare av fortbildning i läroämnet slöjd?
- Hurdana fortbildningar föredrar lärare att delta i?
Studien genomfördes som flermetodsforskning och för att få svar på ovanstående forskningsfrågor användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Enkäten bestod av både slutna och öppna frågor skickades ut via en sluten Facebookgrupp med namnet Slöjdlärare. Undersökningen besvarades av 33 respondenter.
Resultaten visar att slöjdlärare helst utvecklar sig självständigt på egen tid och ibland genom fortbildning. Av olika typer av fortbildning är individuell fortbildning ett populärare utvecklingssätt än kollegial fortbildning. Det finns många olika faktorer som inverkar på slöjdlärares inställning och möjlighet till fortbildning. Mest inverkar deltagarkostnader och avgifter, skolans resurser och möjligheter samt kommunens eller stadens ekonomiska möjligheter. Däremot inverkar andra fortbildningsdeltagare och kollegors engagemang och vilja minst. Utgående från resultaten har lärare goda eller mycket goda erfarenheter av fortbildningar i slöjd. Dessutom har de flesta lärare haft delvis nytta eller mycket nytta av de fortbildningar som de deltagit i. Sett från lärarens fyrfält föredrar lärare att delta i fortbildningar som behandlar områden inom följande kategorier rangordnade från mest till minst enligt: lärarens didaktiska färdigheter, färdigheter i undervisningsplanering, ämneskunskaper samt att växa som lärare och pedagogiska färdigheter. Av specifika områden skulle lärare mest sannolikt delta i fortbildningar som behandlar hållbar utveckling, digitala skärmaskiner eller luffarslöjd. Av olika fortbildningsupplägg föredrar lärare främst långa fortbildningsdagar som räcker hela dagen.
Studiens syfte är att undersöka hur lärare som undervisar slöjd förhåller sig till fortbildning i slöjdundervisning. Detta för att få inblick i hur lärare ser på fortbildning och för att få en uppfattning om hur fortbildning i slöjdundervisning kan göras intressantare.
Studien behandlar följande forskningsfrågor:
- Hurdan inställning har lärare till fortbildning i läroämnet slöjd?
- Vilka erfarenheter har lärare av fortbildning i läroämnet slöjd?
- Hurdana fortbildningar föredrar lärare att delta i?
Studien genomfördes som flermetodsforskning och för att få svar på ovanstående forskningsfrågor användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Enkäten bestod av både slutna och öppna frågor skickades ut via en sluten Facebookgrupp med namnet Slöjdlärare. Undersökningen besvarades av 33 respondenter.
Resultaten visar att slöjdlärare helst utvecklar sig självständigt på egen tid och ibland genom fortbildning. Av olika typer av fortbildning är individuell fortbildning ett populärare utvecklingssätt än kollegial fortbildning. Det finns många olika faktorer som inverkar på slöjdlärares inställning och möjlighet till fortbildning. Mest inverkar deltagarkostnader och avgifter, skolans resurser och möjligheter samt kommunens eller stadens ekonomiska möjligheter. Däremot inverkar andra fortbildningsdeltagare och kollegors engagemang och vilja minst. Utgående från resultaten har lärare goda eller mycket goda erfarenheter av fortbildningar i slöjd. Dessutom har de flesta lärare haft delvis nytta eller mycket nytta av de fortbildningar som de deltagit i. Sett från lärarens fyrfält föredrar lärare att delta i fortbildningar som behandlar områden inom följande kategorier rangordnade från mest till minst enligt: lärarens didaktiska färdigheter, färdigheter i undervisningsplanering, ämneskunskaper samt att växa som lärare och pedagogiska färdigheter. Av specifika områden skulle lärare mest sannolikt delta i fortbildningar som behandlar hållbar utveckling, digitala skärmaskiner eller luffarslöjd. Av olika fortbildningsupplägg föredrar lärare främst långa fortbildningsdagar som räcker hela dagen.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]