Föräldraengagemang i högstadieelevernas skolgång och idrottsverksamhet
Nyman, Camilla; Leiponen, Karoliina (2020)
Nyman, Camilla
Leiponen, Karoliina
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020052138573
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020052138573
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att ta reda på hur högstadieelever upplever att föräldrar engagerar sig i deras skolgång och idrottsverksamhet. Med hjälp av varje forskningsfråga kommer vi att jämföra skillnaden i elevernas upplevelser av föräldraengagemang utifrån om det är frågan om eleverna i idrottsklasser eller eleverna i parallellklasser. Dessutom studerar vi skillnader mellan pojkarnas och flickornas upplevelser av föräldraengagemanget inom de två olika typerna av klasser. Utgående från syftet har dessa forskningsfrågor utformats:
1. Hur upplever eleverna att deras föräldrar engagerar sig i deras skolgång?
a. Hur upplever eleverna sina mammors engagemang?
b. Hur upplever eleverna sina pappors engagemang?
2. Hur upplever eleverna att deras föräldrar engagerar sig i deras idrottsverksamhet?
a. Hur upplever eleverna sina mammors engagemang?
b. Hur upplever eleverna sina pappors engagemang?
Avhandlingen har en kvantitativ forskningsansats. Datainsamlingsmetoden som har använts är webbenkät. Data har analyserats med hjälp av IBM SPSS Statistics 26. Vi har fått ta del av ett treårigt projekt (2017–2020); Urheiluyläkoulukokeilu (Idrottshögstadieförsöket), som går ut på att ge möjligheter för eleverna att satsa på dubbelkarriär redan i högstadiet. I projektet deltar 25 skolor runt om i Finland. Då data insamlades var det 17 skolor som deltog i projektet Urheiluyläkoulukokeilu och 16 av dessa svarade på enkäten under hösten 2017. Vi har fått ta del av tre enkätfrågor med olika påståenden om föräldraengagemang i både skolgång och idrottsverksamhet. Respondenterna bestod av 554 sjundeklassare. Av dessa deltar 339 elever i projektet Urheiluyläkoulukokeilu och går därmed i idrottsklasser medan 215 elever tar del av vanlig grundutbildning och går i parallellklasser.
Resultaten visar att eleverna upplever att de har en bra relation till sina föräldrar, dock upplever en lägre andel flickor i parallellklasser att de har en bra relation till sina pappor. Överlag är föräldrarna väldigt engagerade i elevernas skolgång. Enligt elevernas upplevelser är mammor något mer engagerade än pappor. Om vi jämför parallellklasser med idrottsklasser, upplever eleverna i idrottsklasser att deras föräldrar är mer engagerade.
Det finns skillnader i mängden och sätten hur eleverna upplever föräldraengagemanget inom deras idrottsverksamhet. Mammor och pappor engagerar sig mest genom att vara emotionellt engagerade och minst på sådana sätt som är mer tidskrävande, det vill säga praktiskt engagemang. I elevernas upplevelser av sina mammors engagemang är det flickorna i idrottsklasser som upplever mest engagemang. Däremot upplever pojkarna i idrottsklasser mest engagemang hos sina pappor.
Eleverna i idrottsklasser upplever mer engagemang i både skolgång och idrott än eleverna i parallellklasser. När vi skiljer på kön i de två olika typerna av klasser inom idrottsverksamheten, visar flickorna uppleva mer engagemang hos sin mamma och pojkarna mer engagemang hos sin pappa. Däremot finns det inte en liknande struktur angående det upplevda engagemanget i skolgången.
1. Hur upplever eleverna att deras föräldrar engagerar sig i deras skolgång?
a. Hur upplever eleverna sina mammors engagemang?
b. Hur upplever eleverna sina pappors engagemang?
2. Hur upplever eleverna att deras föräldrar engagerar sig i deras idrottsverksamhet?
a. Hur upplever eleverna sina mammors engagemang?
b. Hur upplever eleverna sina pappors engagemang?
Avhandlingen har en kvantitativ forskningsansats. Datainsamlingsmetoden som har använts är webbenkät. Data har analyserats med hjälp av IBM SPSS Statistics 26. Vi har fått ta del av ett treårigt projekt (2017–2020); Urheiluyläkoulukokeilu (Idrottshögstadieförsöket), som går ut på att ge möjligheter för eleverna att satsa på dubbelkarriär redan i högstadiet. I projektet deltar 25 skolor runt om i Finland. Då data insamlades var det 17 skolor som deltog i projektet Urheiluyläkoulukokeilu och 16 av dessa svarade på enkäten under hösten 2017. Vi har fått ta del av tre enkätfrågor med olika påståenden om föräldraengagemang i både skolgång och idrottsverksamhet. Respondenterna bestod av 554 sjundeklassare. Av dessa deltar 339 elever i projektet Urheiluyläkoulukokeilu och går därmed i idrottsklasser medan 215 elever tar del av vanlig grundutbildning och går i parallellklasser.
Resultaten visar att eleverna upplever att de har en bra relation till sina föräldrar, dock upplever en lägre andel flickor i parallellklasser att de har en bra relation till sina pappor. Överlag är föräldrarna väldigt engagerade i elevernas skolgång. Enligt elevernas upplevelser är mammor något mer engagerade än pappor. Om vi jämför parallellklasser med idrottsklasser, upplever eleverna i idrottsklasser att deras föräldrar är mer engagerade.
Det finns skillnader i mängden och sätten hur eleverna upplever föräldraengagemanget inom deras idrottsverksamhet. Mammor och pappor engagerar sig mest genom att vara emotionellt engagerade och minst på sådana sätt som är mer tidskrävande, det vill säga praktiskt engagemang. I elevernas upplevelser av sina mammors engagemang är det flickorna i idrottsklasser som upplever mest engagemang. Däremot upplever pojkarna i idrottsklasser mest engagemang hos sina pappor.
Eleverna i idrottsklasser upplever mer engagemang i både skolgång och idrott än eleverna i parallellklasser. När vi skiljer på kön i de två olika typerna av klasser inom idrottsverksamheten, visar flickorna uppleva mer engagemang hos sin mamma och pojkarna mer engagemang hos sin pappa. Däremot finns det inte en liknande struktur angående det upplevda engagemanget i skolgången.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]