Det finländska Natostödet 2013 - 2014, fluktuationer i ljuset av Ukrainakrisen
Weckman, Albert (2019)
Weckman, Albert
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052216665
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052216665
Tiivistelmä
Finländska medborgare har under en längre tid varit rätt kritiskt inställda till tanken att Finland skulle ansluta sig till Nato. I landet finns det en lång tradition av militär neutralitet. Under kulmen av Ukrainakrisen 2013 – 2014 såg emellertid stödet för Nato en anmärkningsvärd ökning. Är det så att de medborgerliga attityderna är lättföränderliga när det handlar om frågor som berör militär säkerhet? Finns det ett samband mellan Ukrainakrisen och en ökning i stödet för ett medlemskap i alliansen?
Denna undersökning analyserar det ökade stödet för Nato i Finland före och efter Rysslands annektering av Krimhalvön. Resultaten tolkas i ljuset av tidigare teorier som berör folkopinion och tidigare undersökningar som genomförts i ett flertal europeiska länder. Opinionen i Sverige ges mycket utrymme, eftersom diskussionen kring militär alliering i Sverige är mycket lik den i Finland.
Analysen bygger på surveydata taget ur Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI). Utöver opinionsfluktuationerna mellan 2013 och 2014, undersöks vissa förklarande variablers effekt på stödet för Nato. Dessa variabler är kön, utbildning, ålder och partitillhörighet. Analysens utfallsvariabel är stödet för Nato. Forskaren ämnar också kontrollera för om opinionen överlag är sammanhängande i olika säkerhetspolitiska frågor. Analysmetoderna är således binomial logistisk regressionsanalys och medelvärdesanalys.
Skillnaden i stödet för Nato mellan år 2013 och 2014 uppvisar ett starkt signifikant samband. Med tanke på det inflytande som den ryska utrikespolitiken tidigare haft på Finlands utrikespolitiska positioneringar, är de ryska aggressionerna i Ukraina högst troligen den största bidragande faktorn till det utökade stödet för Nato. Bland de andra förklarande variablerna identifieras några statistiska samband. Resultaten påvisar bland annat att högt utbildade personer mer sannolikt är för ett medlemskap i Nato än lågt utbildade. Personer som röstar på Samlingspartiet är tydligast för ett medlemskap, medan Svenska folkpartiets väljare är för ett medlemskap år 2013 men inte därpåföljande år. Varken kön eller ålder finner förklaringskraft till ett Natostöd. I analysen finner man dock små skillnader i hur män och kvinnor positionerar sig i frågan. Detsamma gäller för olika åldersgrupper. Trots det är dessa samband inte signifikanta. Genom att jämföra opinionsutvecklingen i två enkätfrågor som berör militär alliering, tyder resultaten på att den finländska opinionen är sammanhängande i dylika frågor.
Resultaten samt skribentens slutsatser bidrar till forskningsområdet folkopinion genom att både bekräfta och falsifiera opinionstrender som identifierats i tidigare forskning. Resultaten tydliggör ytterligare för den effekt som större säkerhetspolitiska händelser har på folkopinionen.
Denna undersökning analyserar det ökade stödet för Nato i Finland före och efter Rysslands annektering av Krimhalvön. Resultaten tolkas i ljuset av tidigare teorier som berör folkopinion och tidigare undersökningar som genomförts i ett flertal europeiska länder. Opinionen i Sverige ges mycket utrymme, eftersom diskussionen kring militär alliering i Sverige är mycket lik den i Finland.
Analysen bygger på surveydata taget ur Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI). Utöver opinionsfluktuationerna mellan 2013 och 2014, undersöks vissa förklarande variablers effekt på stödet för Nato. Dessa variabler är kön, utbildning, ålder och partitillhörighet. Analysens utfallsvariabel är stödet för Nato. Forskaren ämnar också kontrollera för om opinionen överlag är sammanhängande i olika säkerhetspolitiska frågor. Analysmetoderna är således binomial logistisk regressionsanalys och medelvärdesanalys.
Skillnaden i stödet för Nato mellan år 2013 och 2014 uppvisar ett starkt signifikant samband. Med tanke på det inflytande som den ryska utrikespolitiken tidigare haft på Finlands utrikespolitiska positioneringar, är de ryska aggressionerna i Ukraina högst troligen den största bidragande faktorn till det utökade stödet för Nato. Bland de andra förklarande variablerna identifieras några statistiska samband. Resultaten påvisar bland annat att högt utbildade personer mer sannolikt är för ett medlemskap i Nato än lågt utbildade. Personer som röstar på Samlingspartiet är tydligast för ett medlemskap, medan Svenska folkpartiets väljare är för ett medlemskap år 2013 men inte därpåföljande år. Varken kön eller ålder finner förklaringskraft till ett Natostöd. I analysen finner man dock små skillnader i hur män och kvinnor positionerar sig i frågan. Detsamma gäller för olika åldersgrupper. Trots det är dessa samband inte signifikanta. Genom att jämföra opinionsutvecklingen i två enkätfrågor som berör militär alliering, tyder resultaten på att den finländska opinionen är sammanhängande i dylika frågor.
Resultaten samt skribentens slutsatser bidrar till forskningsområdet folkopinion genom att både bekräfta och falsifiera opinionstrender som identifierats i tidigare forskning. Resultaten tydliggör ytterligare för den effekt som större säkerhetspolitiska händelser har på folkopinionen.