När lusten att leva tar slut : Kartläggning över riskfaktorer för självmordstankar och självmordsförsök i västra Finland
Wingren, Nathalie (2019)
Wingren, Nathalie
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051015213
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051015213
Tiivistelmä
Syfte: Syftet med denna avhandling var att kartlägga och identifiera eventuella riskfaktorer för självmordstankar och självmordsförsök i ett representativt befolkningssampel från västra Finland.
Metod: Materialet baseras på Enkät om psykisk hälsa i västra Finland (Western Finland Mental Health Survey 2014), utformat för Institutet för hälsa och välfärd år 2014. Materialet analyserades med χ²-test och logistisk regressionsanalys med självmordstankar under de senaste 12 månaderna som beroende variabel. Som oberoende variabler användes både sociodemografiska variabler, såsom kön, ålder, huvudsyssla, civilstånd, utbildning och modersmål, och psykosociala variabler, såsom alkoholmissbruk (AUDIT-C av Bush, Kivlahan, McDonell, Fihn & Bradley, 1998), socialt stöd (OSS-3 av Brevik & Dalgard, 1996), känsla av bemästring (Pearlins skala av Pearlin & Schooler, 1978) och upplevd psykisk belastning (GHQ-12 av Goldbergh & Hillier, 1979 och Pevalin, 2000). I enkäten frågades även efter självmordsförsök, men eftersom endast 5 respondenter rapporterade självmordsförsök genomfördes inga regressionsanalyser för denna variabel utan istället kartlades de individuella profilerna.
Resultat: I analyserna framkom såväl sociodemografiska som psykosociala riskfaktorer. I de slutliga analyserna identifierades ung ålder, arbetslöshet, svagt socialt stöd, svag känsla av bemästring och hög psykisk belastning som unika signifikanta riskfaktorer. En interaktionseffekt kunde också konstateras mellan yngre medelålders (31–45 år) och känsla av bemästring. Däremot var varken kön eller alkoholmissbruk signifikanta riskfaktorer för självmord i den slutliga modellen.
Konklusion: I denna avhandling presenteras nya resultat för självmordsforskningen och det preventiva arbetet i Finland. Utifrån kartläggningen i avhandlingen av de vanligast förekommande riskfaktorerna för självmordstankar, kunde följande steg vara att använda denna kunskap i den psykiatriska vården för att enklare kunna fånga upp de som utgör en riskgrupp.
Metod: Materialet baseras på Enkät om psykisk hälsa i västra Finland (Western Finland Mental Health Survey 2014), utformat för Institutet för hälsa och välfärd år 2014. Materialet analyserades med χ²-test och logistisk regressionsanalys med självmordstankar under de senaste 12 månaderna som beroende variabel. Som oberoende variabler användes både sociodemografiska variabler, såsom kön, ålder, huvudsyssla, civilstånd, utbildning och modersmål, och psykosociala variabler, såsom alkoholmissbruk (AUDIT-C av Bush, Kivlahan, McDonell, Fihn & Bradley, 1998), socialt stöd (OSS-3 av Brevik & Dalgard, 1996), känsla av bemästring (Pearlins skala av Pearlin & Schooler, 1978) och upplevd psykisk belastning (GHQ-12 av Goldbergh & Hillier, 1979 och Pevalin, 2000). I enkäten frågades även efter självmordsförsök, men eftersom endast 5 respondenter rapporterade självmordsförsök genomfördes inga regressionsanalyser för denna variabel utan istället kartlades de individuella profilerna.
Resultat: I analyserna framkom såväl sociodemografiska som psykosociala riskfaktorer. I de slutliga analyserna identifierades ung ålder, arbetslöshet, svagt socialt stöd, svag känsla av bemästring och hög psykisk belastning som unika signifikanta riskfaktorer. En interaktionseffekt kunde också konstateras mellan yngre medelålders (31–45 år) och känsla av bemästring. Däremot var varken kön eller alkoholmissbruk signifikanta riskfaktorer för självmord i den slutliga modellen.
Konklusion: I denna avhandling presenteras nya resultat för självmordsforskningen och det preventiva arbetet i Finland. Utifrån kartläggningen i avhandlingen av de vanligast förekommande riskfaktorerna för självmordstankar, kunde följande steg vara att använda denna kunskap i den psykiatriska vården för att enklare kunna fånga upp de som utgör en riskgrupp.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [236]