Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

adel brev ekonomi fäktning fester gåvor hem inredningar kläder konserter möbler motion präster sällskapsliv tidskrifter tjänstefolk utställningar

Paris 8 februari 88.
Älskade Mamma,
Tack för det glada brefvet
med Bekuns qvicka slutkläm.
Nu börja vi, tack vare Ellan,
få det icke allenäst i ordning
men så fint och trefligt att
vi i afton ha Chumbure
på middag. Vi ha tillåtit
oss lyxen att köpa ett turkiskt
draperi för at klä öfver en
gammal smutsig Muntesk

liggsoffa, ha egenhändigt
klädt öfver en ful spegelram
med gult siden, hängt taflor
på väggarne och alldeles svängt
om alla möblerna i doktorns
väntnings rum. Det få ändå
alltid ett visst högtidligt tycke
till följd af de stora rakkarmade
möblerna. Vår matsal är nu
rigligt treflig. Skåpet gnistrar
af silfverskatter. Gravyrer
på väggarna och en af mina
trasiga mattor, som Ellan
reparerat, dammat och lagat

på golfvet.
det enda molnet på vår
himmel är min lättja och
oföretagsamhet. Ellan får in-
trycket af att jag är "a late dog"
Jag försöker visserligen men
hittar på ingenting. I dag
har jag skickat till Mirlitons
sömmerskorna som ta sig mycket
bra ut i guldram och det lilla
sollandskapet från haiko.
Flere fransmän ha sitt min
tafla. De tycka om gummorna
men äro ej förtjusta i fonden
(precis som jag) — Gallén var

mycket entusiastisk men Ru-
nebergs tego som egyptens prester.
Jag antar att deras national
fåfänga sårades af den der gum-
man med händerna. Never
mind! – Den der Meyer, som
ej skickar texen! – Jag är alldeles
olycklig för Mr Child.
Sofia är i staden men Vi ha hvar
ken sett henne eller hennes följe.
Vi lefva för oss sjelfva och finna
oss ypperligt dervid. Ändå tror
jag att Paris med omsorgerna
och bodbesöken tröttar Ellan.
Häromaftonen, d. 5 februari

var stort finnkalas hos Ru-
nebergs – tråkigt och långt.
Ellan var så trött som en trasa
Så måste den stackarn löpa
hos sömmerskan alltjemnt för
att försöka sin schangtila
söndagseftermiddagsgåutochgå-
mundering, som ej blir färdig
förr än om lördag.
Jag skall vid tillfälle skicka
en skizz af vårt lilla drawing-
room, Mamma skall få se hur
trefligt det är.
Nu skall jag också börja att
fäkta igen — jag får då och då

göra assaut med några af
Paris bästa klingor, Guignard
Roll m.fl.. I går var jag redan
och såg på, och den nya fäkt-
mästaren påstår att det nog
skall bli folk af mig, sedan han
sett mig göra några utfall.
Bara jag hade litet mera
qvickt geni att måla och
hitta på något rigtigt stiligt.
I lördags oro vi på en koncert
der vi kommo att sitta nära
Raymond Koechlin.
Marguerite Gross är utmärkt
vänlig och pratsam, som sagdt
utmärkt köksa om hon och

är en sussa (så bildar Ellan,
med förakt för grammatiken,
femininum af sus) då det gäller
att städa och damma. Ellan
har derför haft en karl att
bona golfven, damma mattorna,
rifva ned gardinerna o.d, och
detta har under de två sista
dagara gifvit åt rummen
tycket af Jerusalems förstöring
Ett bord ha vi köpt, vidare
servisen (det tror jag vi talte
om) och kopparna. Först i förr-
går kommo kistorna, men vi
ha ännu ej fått ut dem från
tullen. Tänk att de gått öfver

Hangö, Stockholm, Malmö
och och Lübeck, och kosta ohyggliga
pengar i frakt. Böning skickade
sin räkning på 227 riksmark,
deraf afbetalt 100 Rm, således
såldo honom till godo 127 –
på det är väl ingen himmelens
brådska med den betalningen.
Alla franska vänner äro särdeles
diskreta, vilja på intet sätt
störa var lune de miel och tala
bara om hur roligt det skall
bli att sedan göra Ellans bekantskap
Gumman Saussines kaffekanna
med ett makalöst graveradt Edel-
felskt vapen på ha vi redan hemma
likaså pendylen som är den förnämsta
prydnaden i vår Salong.
Helsa alla alla från
Atte.
Det var ju en förfärlig historie med prosten Petterson!

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Edelfelt tackar för Alexandra Edelfelts brev med Berta Edelfelts kvicka slutkläm.

    Alexandra Edelfelt
  • Hemmet börjar vara i ordning samt fint och trevligt, tack vare Ellan; de kan därför bjuda Chambure på middag i kväll.

    Avenue de Villiers 147 Emile de Chambure Ellan de la Chapelle
  • Edelfelt och ellan har "kostat på sig lyxen" att köpa ett turkiskt draperi för att klä över en smutsig "liggsoffa", schäslong, som fanns kvar efter Munthe [vars lägenhet de hyrde]; Ellan och Edelfelt har tillsammans egenhändigt klätt över en spegelram med gult siden; de har hängt tavlor på väggarna och möblerat om i Munthes väntrum.

    Avenue de Villiers 147 Axel Munthe Ellan de la Chapelle
  • Matsalen är trevlig; det finns silver i skåpet, gravyrer på väggarna och en av Edelfelts trasiga mattor som Ellan har reparerat.

    Avenue de Villiers 147 Ellan de la Chapelle
  • Ellan får intrycket att Edelfelt är lat, han kan inte hitta på motiv att måla.

    Ellan de la Chapelle
  • Edelfelt har skickat "Sömmerskor" och "Sollandskapet från Haiko" ["Trädgårdsparti från Haiko"] till utställning på Mirlitons.

  • Flera fransmän har sett "Kvinnor utanför Ruokolaks kyrka"; de tycker om kvinnorna, men inte om fonden; Edelfelt tycker detsamma själv.

  • Gallén var entusiastisk över "Kvinnor utanför Ruokolaks kyrka", men paret Runeberg teg, Edelfelt antar att deras nationalkänsla ["national fåfänga"] sårades av den ena kvinnans händer.

    Lina Runeberg Axel Gallén Walter Runeberg
  • Söderhjelm har inte skickat inte texten till Harper's; Edelfelt känner sig olycklig inför redaktören Child [som väntar på att få den beställda texten om Finland].

    Werner Söderhjelm Theodore Child
  • Sofia är i Paris, men Edelfelt och Ellan har varken träffat henne eller hennes följe.

    Paris Ellan de la Chapelle Sofia
  • Ellan och Edelfelt håller sig för sig själva och trivs bra med det.

    Ellan de la Chapelle
  • Edelfelt tror att Paris och alla omsorgerna och besöken i affärer tröttar ut Ellan.

    Paris Ellan de la Chapelle
  • Den 5 februari var det stort kalas hos Runebergs; det var tråkigt och långt; Ellan blev trött.

    Lina Runeberg Walter Runeberg Ellan de la Chapelle
  • Ellan måste ofta gå till sömmerskan för att prova sin nya dräkt, en " söndagseftermiddagsgåutochgåmundering"

    Ellan de la Chapelle
  • Edelfelt ska skicka en skiss från deras "drawing-room", vardagsrum, så att Alexandra Edelfelt får se hur trevligt det är.

    Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt ska börja fäkta igen med Guignard och Roll m.fl.; Edelfelt besökte fäktningslokalen dagen innan och den nya fäktningsmästaren påstod att Edelfelt kommer att kunna fäkta hyggligt igen.

    Alfred Roll Guignard N.N.
  • Målandet går inte; Edelfelt önskar hitta på och måla "något riktigt stiligt".

  • Edelfelt och Ellan gick på lördag på konsert och satt då nära Raymond Koechlin.

    Raymond Koechlin Ellan de la Chapelle
  • Marguerite är vänlig och pratsam, hon är en utmärkt köksa, men inte bra på att städa; Ellan har haft en karl för att bona golven, damma mattorna och riva ner gardinerna; rummen i hemmet har under de senaste dagarna "sett ut som Jerusalems förstörelse".

    Jerusalem Ellan de la Chapelle Marguerite Gross
  • Edelfelt och Ellan har köpt ett bord, servis och koppar.

    Ellan de la Chapelle
  • Kistorna har kommit, men finns ännu hos tullen; frakten har gått över Hangö, Stockholm, Malmö och Lübeck och har blivit dyr; Böning har skickat räkningen som går på 227 riksmark; Edelfelt har betalat 100 riksmark, resten är det knappast en "himmelens brådska" att betala.

    Malmö Stockholm Hangö Lübeck Böning
  • Fransmännen är diskreta, vill inte störaunder Edelfelts och Elland "lune de miel", smekmånad; de säger att det ska bli roligt att träffa Ellan sedan.

    Ellan de la Chapelle
  • Edelfelt och Ellan redan har fått en kaffekanna med ett makalöst graverat Edelfeltskt vapen av Madame de Saussine.

    Ellan de la Chapelle de Saussine
  • Pendylen [en gåva av vem?] är den förnämsta prydnaden i salongen.

  • Det är en förfärlig historia med prosten Pettersson.

    Erik Viktor Pettersson