att vara der i 3 4 dagar och träffa
Ellan. Var icke rädd för några förlofnin-
gar – jag tänker ej derpå, så nedslagen
är jag af allt det jag ser omkring
mig (Kaufmanns näringsbekymmer m. m).
Jag kunde då komma öfver Lybeck som
förr. Då jag ej har något bestämdt
att uträtta i Khavn blir det bara ett
sådant der flängande till alla möjliga
menniskor på Strandvejen, som jag kan
utantill. Krohn träffade jag ju redan
här och han är den enda person i Khvn
som jag skulle göra resan för.
Grefvinnan L. är nu så godt som fär-
dig. Något mästerverk är det ej och
kan ej vara det då jag så många gånger
ändrat det hela och nu arbetar nervöst
och oroligt. Det har funnits momanger
då jag, fegt nog, funderat på att
skylla på sjukdom eller affärer för att
lemna allt ihop och fly undan. – Det
enda sättet för mig att få vara i
Finland en Maj och Juni tror jag
är att alls ej komma till Paris på
ett år – Gud vet om det vore så galet.

Min tafla hos Petit är dålig – färg-
lös och anemisk, och jag kan ej neka
till att detta obestridliga faktum
djupt bedröfvat mig. Jag blir ej
glad förr än jag målat någonting
manlig och dugtigt igen, och
med Guds hjelp hoppas jag jag skall
komma derhän under denna
sommar. Lifvet är så kort, och
arbetstiden är så kort, och jag måste
derför skynda mig, för att inte
stå som en ynkrygg infört efterverlden.
Jag gläder mig mycket åt den finska
resan. för flickorna blir den kanske
ej så rolig och ny som en resa till
Köpenhamn, men få vi lefva kunna
vi företaga danska resan ett annat
år, på återvägen från Paris. I min
succès historia har jag konstaterat en
slags regelbundet återkommande höjning
och sänkning hvart annat år. I fjol
var jag uppe, i år är jag nere – måtte
nästan år ge mig fart att krafla mig
upp igen. Alexandre Dumas sade
mig ungefär detsamma som Krohn:
Ett stort missnöje med hvad man gjort

är en lycka för en konstnär – det ger
en fart och gör en arg, och då tar
man språnget med mera kraft här-
näst. – Standertskjöld-N. har ej
svarat på mitt bref angående taflan.
Skall nu den förargelsen komma
till att jag ej skall få betalt för den.
Det har varit en tråkig vår i år –
fult väder, nedstämdhet, nervositet
öfverallt här i Paris – och som jag
är ytterst beroende af le "milieu"
så har jag varit miserabel.
Det skär mig i hjertat att ni redan äro
på Haiko. Den som vore der för ett
par dagar, bara för att få hvila ut.
Hvarför ligger ej Finland litet när-
mare Europas centrum – alla mina
bekanta ha högst 24 timmars resa
till sina respektiva hemorter. Dagnan
reste med Stetten och en ung Munier
till Bretagne på 10 dagar– de komma nog
att göra en intressant och inbringande
resa der. Men vänta, har jag fått se
alla mina finngubbar i Peräseinäjoki
och spikat dem på duken, då skall
det bli annat af. Jag tänker jag
kan samla en hel mängd dokument

på resan och sedan måla taflan eller
taflorna på Haiko. Nog får man
väl tag i finska typer der också – Klangen
t. ex, och så finns det väl några finska
tiggargubbar på Borgå fattighus – I värsta
fall får jag fara upp till finnsocknarna
i Nyland och söka reda på mina gossar
I går hade Neiglick, Meyer och Clopatt
bjudit mig på en middag de höllo för
oläsligt franska vänner – studenter unga
medicinare och journalister, inalles voro
vi 10 personer. Det var som att jag
lefvat om igen mitt quartier latin lif –
fastän jag konstaterade att jag blifvit
en hel hop år äldre sen den tiden vi
skrålade och höllo tal med Weir, Bastien
Lepage och hela det der bandet.
Dagnans porträtt af mig, som Mamma
skall få, är nu i ram – som det är
litet tar jag det med mig i höst
eller vinter hit tillbaka för att han
skall få göra några små retoucher –
det är ej förskönadt, men jag tror
att det liknar mycket – han har
uppfattat mig som någonting vagt,
enfärgadt och drömmande, och gjort mig

i fullt ljus, utan några skuggor,
så att detta blekblacka intryck ännu
förhöjes.
Chambure har stora förargelser vis à
vis hans frus testamente – som hon
grundlagt en massa katolska institutioner
i en stad nära Nimes, har naturligtvis
det radikala municipatrådet och en
radikal minister gjort allt för att omöjligt
göra genomförandet af testamentets bestäm-
melser – deraf eviga reklamationer,
skrifter och förargelser. – I alla fall
ser det litet lugnare ut på den
politiska himmeln nu sedan Boulanger
är borta, och kriget tycks ej vara så
öfverhängande nu som man först
antog.
I dag är det "le grand prix de Paris".
Mins ni när vi voro der. Med Er hade
det varit roligt att fara och se på
ståten, nu har jag ej tecken till lust der-
till
På detta bref får jag troligen icke mera
något svar – Skrif i alla fall, det kunde
ju hända att jag blef ytterligare för-
dröjd. – I alla fall skall jag telegrafera

så att ni får veta hvilken väg jag
tagit. – Om helst ångbåten från
Köpenhamn till Hfors skulle passa
in i mina planer – men nej – den
går först d. 23., vid hvilken tidpunkt
jag hoppas vara hemma redan.
förlåt att jag nu igen plågar er
med jeremiader – Petits utställning
plågar mig också – ingenting är såldt
af små taflorna der!
Helsa Etters och Haiko, och tusen
helsningar till stora och små (de små
äro Bertha och den eller de af gossarna
Etter som är hemma) från
Eder
Atte