jag träffade Kejsarinnan sist m. m.
mest innehållslöst. – Här är ett politiskt
lefvarne, som är farligt. Det har
varit fråga om upplopp – men dertill
äro danskarne allt för godmodiga tror
jag. Krohn är utom sig öfver ministern
och högerns olagliga och god lyckliga
beteende. – På tisdag afton såg
jag Thefistofiles, uppsatt af Krohn.
någonting ypperligt i sitt slog. Jag
har visserligen ej sett denna opera
i någon annan stad men tror näppeligen
att den kan vara bättre sätt i scen.
Lange var bra, de andra hade inga
rorster. Efter operan var jag tillsam
man med Svensen – som gjorde ett
godt intryck. Liflig som en eld. Auto-
didakt, men hvarken skrytsam eller
vigtig. Jag har sällan sett en musiker
så naturligt. Han mente om Kajanus
att han var för svag – det är "icke
Malm i han". För resten lofvade han
bestämdt komma till Helsingfors nästan
vinter. Blir det ej roligt? Han har
i vinter varit i Petersburg och der
blifvit mycket firad.

så på onsdag var det bjudning
hos Bentzous. Gubben har död i
är och hvardera af pönerna lär få
en miljon. Gumman var het och
gick omkring och hviskade. Der var
bara herrar: Emil och Olof Paulsen
aktörerna, Kröyer, Henneysen, Krohn
Thorvald hos – som Mamma ser bara
artister. Olof Paulsen är en tusenkonst-
här och var rolighetsminister för aftonen
spellade alla instrument, sjöng, speladee
komedi m. m. – Skärtorsdag var jag
på middag hos Emil Poulsen – der
voro H. Drachmann, Bentron några
Aktörer och författare, Carl och Villiam Bloch,
fru Hennings samt Poulsens svåger
och syster hans grefve Rautzau med
fru. Poulsenerna äro söner till en postiljon
här i staden, systern var vacker och
guvernant hos bref Rautzau – Den
Unga grefve satt sig öfver fördomarne
och gifta sig med henne till familjen
stora sorg – emellertid lär hon nu
bara alldeles försonned med dem igen.
hon är dugtigt tjock och liknar inne
Holmbergs. – Drachmann och Krohn
äro vänner så att de ej talas vid,
allt sedan De affall. D. är en strunt-

ett karaktärslöst fåfängt barn. Han
karaktär är som hans kopp, manlig-
heten sitter i bomillisstöppningen
på axlarne och bröstet. Jag har
alltid varit litet i fejd med Dachmann.
nu började han igen med att jag var
för mycket i Paris o. s. v. "och De,
De är jag mest i Wien imfortiden.
jag det kunde han då intet leka.
sedan menade han dock att jag icke
kunde "göra talt ty jag var dgte
Hvad är nu detta? Rolig är han
med sina flamländska funderingar
nu – fru Stéen, Ostade, dricka,
äta, svettas, skråla allt det der är
så äkta germaniskt – Jag ger
hans germanism en god dag
det kan ingen i verlden få mig att
känna mig som tysk. Så posera
han grymt. Der är något välsignande,
faderligt i hans sätt.
Farväl nu, älskade Mamma förlåt
detta haft – jag skall gå ut och träffa
Pasteur på utställningen i morgon
skall jag vara här hemma – Krohns
har middag många helsningar
Atte