Til fastlags-ris : fick en Colleen i Åbo nyss en Björckegren; hwars like doch alsingen printz ännu har fått, det någon mins. Bekräftat då Kongl. Maj:ts tro-tienare och inspector öfwer landt-tullarne i Åbo stapel-stad, ... Jonas Colleen, och ... jungfr. Anna Greta Björckegren, smögo sig rätt artigt tilhopa med hwarannan i fast-lags tiden, hwi[l]ket både höge, förnäme, hederlige, och årlige witnen, til bägges heder och nöije, samt egit wälbehag åsågo, och hel säkert weta at intyga; sådant skiedde i Åbo, kl. 6. om afton, den 13. april, åhr 1736
Til fastlags-ris : fick en Colleen i Åbo nyss en Björckegren; hwars like doch alsingen printz ännu har fått, det någon mins. Bekräftat då Kongl. Maj:ts tro-tienare och inspector öfwer landt-tullarne i Åbo stapel-stad, ... Jonas Colleen, och ... jungfr. Anna Greta Björckegren, smögo sig rätt artigt tilhopa med hwarannan i fast-lags tiden, hwi[l]ket både höge, förnäme, hederlige, och årlige witnen, til bägges heder och nöije, samt egit wälbehag åsågo, och hel säkert weta at intyga; sådant skiedde i Åbo, kl. 6. om afton, den 13. april, åhr 1736
Til fastlags-ris : fick en Colleen i Åbo nyss en Björckegren; hwars like doch alsingen printz ännu har fått, det någon mins. Bekräftat då Kongl. Maj:ts tro-tienare och inspector öfwer landt-tullarne i Åbo stapel-stad, ... Jonas Colleen, och ... jungfr. Anna Greta Björckegren, smögo sig rätt artigt tilhopa med hwarannan i fast-lags tiden, hwi[l]ket både höge, förnäme, hederlige, och årlige witnen, til bägges heder och nöije, samt egit wälbehag åsågo, och hel säkert weta at intyga; sådant skiedde i Åbo, kl. 6. om afton, den 13. april, åhr 1736
Til fastlags-ris : fick en Colleen i Åbo nyss en Björckegren; hwars like doch alsingen printz ännu har fått, det någon mins. Bekräftat då Kongl. Maj:ts tro-tienare och inspector öfwer landt-tullarne i Åbo stapel-stad, ... Jonas Colleen, och ... jungfr. Anna Greta Björckegren, smögo sig rätt artigt tilhopa med hwarannan i fast-lags tiden, hwi[l]ket både höge, förnäme, hederlige, och årlige witnen, til bägges heder och nöije, samt egit wälbehag åsågo, och hel säkert weta at intyga; sådant skiedde i Åbo, kl. 6. om afton, den 13. april, åhr 1736