Längtan efter förståelse, oro för missförstånd. Intervjuaren som den nödvändiga andra

Vi som görintervjuer tror kanske att de som intervjuas i huvudsak känner sig glada överatt ha blivit tillfrågade och rent av stolta över att vara utvalda i ettforskningssammanhang. Att intervjupersoner kan vara nervösa, vet vi, och kanskeatt de oroar sig för att inte kunna svara på frågorna eller i övrigt bekymrasig för att de inte ska ha något särskilt att berätta. Men det finns enmera djupliggande oro än så i anslutning till intervjusammanhanget. Bland detio kvinnor som jag intervjuade för min doktorsavhandling om veteraners,lottors och sjuksköterskors berättande om krig var det flera som både indirektoch direkt gav uttryck för en oro för att det de berättade inte skulle förståseller till och med missförstås. Underförstått fanns en stark längtan efterförståelse. Med utgångspunkt i den italienska filosofen Adriana Cavareros tankar omidentitetsbegär analyserar jag denna mina intervjupersoners oro och längtan såsom dessa känslor kommer till uttryck under tre av intervjuerna.