Teckenspråkstolkning i Svenskfinland: Samlade erfarenheter ur två perspektiv
Derghokasian, Jenny (2020)
Derghokasian, Jenny
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020113025222
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020113025222
Tiivistelmä
Syftet med den kvalitativa studien var att ta reda på teckenspråkigas och teckenspråkstolkars erfarenheter kring tolkning i Svenskfinland. Deras erfarenheter samlades in via två semistrukturerade gruppintervjuer. I studien deltog teckenspråkiga som använder finlandssvenskt eller finskt teckenspråk och tolkar vars modersmål är endera finska eller svenska.
Teoridelen fokuserar dels på tolkning generellt och teckenspråkstolkarnas utbildning och kompetens, dels på flerspråkiga teckenspråkstolkningar och hur man kan utvärdera kvaliteten på tolkservicen. I teoridelen med temat språk och identitet behandlas även språkliga rättigheter och flerspråkighet. Där presenteras språkval man gör i vardagen och maktstrukturen i majoritet- och minoritetsspråk.
I presentationen av empirin har jag redogjort för erfarenheter och de finns nu dokumenterade. I båda gruppintervjuerna framkom det att det viktigaste i tolkningssituationerna är att tolken och tolkanvändaren förstår varandra. Utgångspunkten för att förstå varandra väl är att ha ett gemensamt språk, samt att tolken behärskar övriga språk som används i situationen. För att det ska lyckas behöver tolkförmedlingsprocessen fungera, från tolkbeställningen till antagandet av uppdraget. Projektet Livs 2 har haft en enande effekt för tolkanvändare och tolkar genom utbildningen. Tolkarnas språkkunskaper i finlandssvenskt teckenspråk och svenska har förbättrats. Detta har gynnat även finska teckenspråkiga som kommer i kontakt med svenska i sin vardag. Laadullisen tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää viittomakielisten ja viittomakielen tulkkien kokemukset tulkkauksesta alueella Svenskfinland. Heidän kokemuksiaan kerättiin kahdessa puolistrukturoidussa ryhmähaastattelussa. Tutkimukseen osallistuneet viittomakieliset haastateltavat käyttävät joko suomenruotsalaista tai suomalaista viittomakieltä ja tulkkien äidinkieli on joko suomi tai ruotsi.
Tutkimuksen teoreettinen osa keskittyy yleisellä tasolla tulkkaukseen ja viittomakielen tulkkien koulutukseen ja osaamiseen sekä monikielisiin viittomakielen tulkkauksiin ja tulkkauspalvelun laadun arviointiin. Teoriaosioissa osiossa tarkastellaan myös kieltä ja identiteettiä, kielellisiä oikeuksia ja monikielisyyttä. Lisäksi käsitellään arjen kielivalintoja sekä valtarakenteita, jotka liittyvät enemmistö- ja vähemmistökieliasetelmaan.
Empiirisen aineiston esityksessä olen kuvannut ja dokumentoinut kokemuksia. Molemmissa ryhmähaastatteluissa pidettiin tärkeimpänä, että tulkki ja tulkinkäyttäjä ymmärtävät toisiaan tulkkaustilanteessa. Lähtökohtana toistensa ymmärtämiselle on yhteinen kieli ja että tulkki hallitsee muita tilanteessa käytettyjä kieliä. Tämän toteuttaminen vaatii toimivan tulkkausvälitysprosessin, tulkkaustilauksen tekemisestä tulkkauksen vastaanottamiseen. Projekti Livs 2 koulutus on tuonut tulkinkäyttäjiä ja tulkkeja lähemmäs toisiaan. Projektin ansiosta tulkkien kielitaito on kehittynyt sekä suomenruotsalaisen viittomakielen, että ruotsin kielen osalta. Tästä hyötyvät myös ruotsin kielen kanssa tekemisissä olevat suomalaisen viittomakielen käyttäjät. The purpose of the qualitative study was to examine experiences of sign language users and sign language interpreters regarding sign language interpreting in Swedish Finland. Their experiences were gathered through two semi-structured group interviews. The study involved sign language users native in either Finnish-Swedish or Finnish sign language. The interpreters involved were native Finnish or Swedish speaking.
The theoretical part focuses on interpretation in general and the sign language interpreters' education and competence and partly on multilingual interpreting in sign language and how to evaluate the quality of the interpreting service. The theoretical part regarding language and identity also examines linguistic rights and multilingualism. It presents the choices of language in everyday life and the power structure pertaining to majority and minority languages.
In the presentation of the empirical data, I have described experiences and they are now documented. Noticeable in both groups was the importance of mutual understanding during the interpretation. The interpreter and client need to have a common language, the interpreter also needs to be skilled in other languages used during the situation. For this to succeed, the process of allocating the interpreter must function properly, from the interpreter order to the acceptance of the assignment. The project Livs 2 has had a unifying effect for interpreter users and interpreters. Through training, the interpreters’ language skills in Finnish-Swedish sign language and Swedish have improved. Finnish sign language users who come in contact with Swedish in their everyday life have also benefited from this.
Teoridelen fokuserar dels på tolkning generellt och teckenspråkstolkarnas utbildning och kompetens, dels på flerspråkiga teckenspråkstolkningar och hur man kan utvärdera kvaliteten på tolkservicen. I teoridelen med temat språk och identitet behandlas även språkliga rättigheter och flerspråkighet. Där presenteras språkval man gör i vardagen och maktstrukturen i majoritet- och minoritetsspråk.
I presentationen av empirin har jag redogjort för erfarenheter och de finns nu dokumenterade. I båda gruppintervjuerna framkom det att det viktigaste i tolkningssituationerna är att tolken och tolkanvändaren förstår varandra. Utgångspunkten för att förstå varandra väl är att ha ett gemensamt språk, samt att tolken behärskar övriga språk som används i situationen. För att det ska lyckas behöver tolkförmedlingsprocessen fungera, från tolkbeställningen till antagandet av uppdraget. Projektet Livs 2 har haft en enande effekt för tolkanvändare och tolkar genom utbildningen. Tolkarnas språkkunskaper i finlandssvenskt teckenspråk och svenska har förbättrats. Detta har gynnat även finska teckenspråkiga som kommer i kontakt med svenska i sin vardag.
Tutkimuksen teoreettinen osa keskittyy yleisellä tasolla tulkkaukseen ja viittomakielen tulkkien koulutukseen ja osaamiseen sekä monikielisiin viittomakielen tulkkauksiin ja tulkkauspalvelun laadun arviointiin. Teoriaosioissa osiossa tarkastellaan myös kieltä ja identiteettiä, kielellisiä oikeuksia ja monikielisyyttä. Lisäksi käsitellään arjen kielivalintoja sekä valtarakenteita, jotka liittyvät enemmistö- ja vähemmistökieliasetelmaan.
Empiirisen aineiston esityksessä olen kuvannut ja dokumentoinut kokemuksia. Molemmissa ryhmähaastatteluissa pidettiin tärkeimpänä, että tulkki ja tulkinkäyttäjä ymmärtävät toisiaan tulkkaustilanteessa. Lähtökohtana toistensa ymmärtämiselle on yhteinen kieli ja että tulkki hallitsee muita tilanteessa käytettyjä kieliä. Tämän toteuttaminen vaatii toimivan tulkkausvälitysprosessin, tulkkaustilauksen tekemisestä tulkkauksen vastaanottamiseen. Projekti Livs 2 koulutus on tuonut tulkinkäyttäjiä ja tulkkeja lähemmäs toisiaan. Projektin ansiosta tulkkien kielitaito on kehittynyt sekä suomenruotsalaisen viittomakielen, että ruotsin kielen osalta. Tästä hyötyvät myös ruotsin kielen kanssa tekemisissä olevat suomalaisen viittomakielen käyttäjät.
The theoretical part focuses on interpretation in general and the sign language interpreters' education and competence and partly on multilingual interpreting in sign language and how to evaluate the quality of the interpreting service. The theoretical part regarding language and identity also examines linguistic rights and multilingualism. It presents the choices of language in everyday life and the power structure pertaining to majority and minority languages.
In the presentation of the empirical data, I have described experiences and they are now documented. Noticeable in both groups was the importance of mutual understanding during the interpretation. The interpreter and client need to have a common language, the interpreter also needs to be skilled in other languages used during the situation. For this to succeed, the process of allocating the interpreter must function properly, from the interpreter order to the acceptance of the assignment. The project Livs 2 has had a unifying effect for interpreter users and interpreters. Through training, the interpreters’ language skills in Finnish-Swedish sign language and Swedish have improved. Finnish sign language users who come in contact with Swedish in their everyday life have also benefited from this.