Storhet i det lilla : Kvinnornas roll som bärare och upprätthållare av den evangeliska verksamheten på Simskäla cirka 1930-1972
Boström, Maria (2023)
Boström, Maria
2023
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023030129140
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023030129140
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att undersöka kvinnorna som bärare och upprätthållare av den evangeliska verksamheten på ön Simskäla i norra Ålands skärgård cirka 1930–1972. För att uppnå syftet har följande frågor försökt besvaras: 1. Vilken var den evangeliska rörelsens ställning i den åländska kontext där de evangeliska kvinnorna var verksamma? 2. Vilka var de kvinnor som jag undersöker och vilken var deras relation till den evangeliska rörelsen i allmänhet och till den evangeliska rörelsen på Simskäla i synnerhet? 3. Vilket var det symboliska, ekonomiska, kulturella och sociala kapital som gjorde det möjligt för dessa kvinnor att agera på det evangeliska fältet? 4. Inom vilka delfält var kvinnorna aktörer och vilka positioner intog de och hur förvaltade de sina olika kapital inom dessa fält? Några brevsamlingar har utgjort ett viktigt källmaterial, men även intervjuer och uppgifter från evangeliska publikationer har använts. Som tolkningsram har Pierre Bourdieus handlingsteori använts, närmare specifikt de centrala begreppen kapital och fält.
Enligt undersökningen hade den evangeliska rörelsen en relativt stark ställning såväl i byn Simskäla och dess yttre skärgård som i moderkommunen Vårdö. På Vårdö hade ett evangeliskt bönehus byggts och Evangeliska Ungas avdelningar bildades först i Vårdö och senare på Simskäla och i dess yttre skärgård. Kvinnorna i undersökningen var de som tog ett särskilt aktivt ansvar för den evangeliska verksamheten på Simskäla. En del av kvinnorna bodde i yttre skärgården och en del på Simskäla. Av de senare kom de flesta från Österbotten. Kvinnorna hade en stark evangelisk identitet och relationen till den evangeliska rörelsen på den ort där de verkade var synnerligen intim. Kvinnorna hade olika typer av kapital som gjorde det möjligt för dem att verka på det evangeliska fältet. Det kulturella kapitalet bestod av den evangeliska idétradition som kvinnorna tillägnat sig och det sociala kapitalet av kontakter till personer inom den evangeliska rörelsen. Det ekonomiska kapitalet bestod dels av en begränsad mängd materiella tillgångar som användes generöst, dels av tid och krafter. Det främsta symboliska kapitalet var kvinnornas gudstro, vilken var den avgörande drivkraften bakom kvinnornas aktörskap. Kvinnorna var aktörer inom en mängd olika fält och delfält inom huvudfältet som utgjordes av Evangeliska Ungas avdelning på orten. Fälten hade olika stark anknytning till metafältet Evangeliföreningen och var bland annat av verksamhetsmässig art. Kvinnorna intog en mängd olika positioner inom dessa delfält och förvaltade sina kapital mångsidigt.
Enligt undersökningen hade den evangeliska rörelsen en relativt stark ställning såväl i byn Simskäla och dess yttre skärgård som i moderkommunen Vårdö. På Vårdö hade ett evangeliskt bönehus byggts och Evangeliska Ungas avdelningar bildades först i Vårdö och senare på Simskäla och i dess yttre skärgård. Kvinnorna i undersökningen var de som tog ett särskilt aktivt ansvar för den evangeliska verksamheten på Simskäla. En del av kvinnorna bodde i yttre skärgården och en del på Simskäla. Av de senare kom de flesta från Österbotten. Kvinnorna hade en stark evangelisk identitet och relationen till den evangeliska rörelsen på den ort där de verkade var synnerligen intim. Kvinnorna hade olika typer av kapital som gjorde det möjligt för dem att verka på det evangeliska fältet. Det kulturella kapitalet bestod av den evangeliska idétradition som kvinnorna tillägnat sig och det sociala kapitalet av kontakter till personer inom den evangeliska rörelsen. Det ekonomiska kapitalet bestod dels av en begränsad mängd materiella tillgångar som användes generöst, dels av tid och krafter. Det främsta symboliska kapitalet var kvinnornas gudstro, vilken var den avgörande drivkraften bakom kvinnornas aktörskap. Kvinnorna var aktörer inom en mängd olika fält och delfält inom huvudfältet som utgjordes av Evangeliska Ungas avdelning på orten. Fälten hade olika stark anknytning till metafältet Evangeliföreningen och var bland annat av verksamhetsmässig art. Kvinnorna intog en mängd olika positioner inom dessa delfält och förvaltade sina kapital mångsidigt.
Kokoelmat
- 614 Teologia [58]