Linder, Marie
Tässä tietueessa ei ole tiedostoja, ainoastaan metadata.
1840-1870
public domain
http://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fi
http://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fi
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023021326922
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023021326922
Kuvaus
Marie Linder
f. 9.12.1840 i S:t Petersburg
d. 5.3.1870 i Helsingfors
Marie Linder hör till 1800-talets kvinnolitterära tradition i Finland. Hennes roman En qvinna af vår tid utkom år 1867. Före det hade hon gett ut en del romantiska noveller och berättelser i tidskrifter och tidningar. En qvinna af vår tid är en skräckromantiskt inspirerad kärleksroman där kvinnans frihetslängtan utgör en röd tråd. Romanen fick ett kallt mottagande av de samtida kritikerna, vilket förmodligen bidrog till att den blev Linder sista försök på den litterära banan, trots att det även fanns de som uppmuntrade henne. Av dessa var Zacharias Topelius den mest inflytelserika. Marie Linder levde ett rastlöst liv i de högadliga kretsarna, ända sedan sin färgstarka och oroliga uppväxt och fram till sin tidiga död, men hann också verka som driftig herrgårdsvärdinna och amatörskådespelare. Hon var fransktalande och hade lärt sig svenska bara några år innan författardebuten. I ett efterhandsperspektiv framstår Linders roman som ett tidigt finländskt exempel på skönlitteratur med ett kvinnoemancipatoriskt budskap.
Se även:
Biografiskt lexikon för Finland), Svenska litteratursällskapet i Finland (2014),
URN:NBN:fi:sls-4611-1416928957217
----
Marie Linder
s. 9.12.1840 Pietarissa
k. 5.3.1870 Helsingissä
Marie Linder on osa Suomen 1800-luvun naiskirjallisuuden perinnettä. Hänen romaaninsa En qvinna af vår tid (suom. Aikamme nainen, 2009) julkaistiin vuonna 1867. Sitä ennen hän oli julkaissut romanttisia novelleja ja kertomuksia aikakaus- ja sanomalehdissä. En qvinna af vår tid on kauhuromantiikan inspiroima rakkausromaani, jonka punaisena lankana on naisen vapaudenkaipuu. Aikalaiskriitikot ottivat romaanin viileästi vastaan, mikä saattoi olla osasyy siihen, että teos jäi Linderin viimeiseksi yritykseksi luoda kirjallista uraa, vaikka hänellä oli myös kannustajia. Näistä Zacharias Topelius oli vaikutusvaltaisin. Marie Linder eli häilyvää ylhäisaatelin elämää aina värikkäästä ja levottomasta nuoruudestaan varhaiseen kuolemaansa saakka, mutta hän ehti myös toimia uutterana kartanonemäntänä ja amatöörinäyttelijänä. Hän oli ranskankielinen ja oli oppinut ruotsia vasta muutama vuosi ennen esikoiskirjansa julkaisemista. Jälkipolville Linderin romaani näyttäytyy Suomen naisemansipatorisen kirjallisuuden varhaisena esimerkkinä.
Lisätietoja:
Biografiskt lexikon för Finland), Svenska litteratursällskapet i Finland (2014),
URN:NBN:fi:sls-4611-1416928957217
----
f. 9.12.1840 i S:t Petersburg
d. 5.3.1870 i Helsingfors
Marie Linder hör till 1800-talets kvinnolitterära tradition i Finland. Hennes roman En qvinna af vår tid utkom år 1867. Före det hade hon gett ut en del romantiska noveller och berättelser i tidskrifter och tidningar. En qvinna af vår tid är en skräckromantiskt inspirerad kärleksroman där kvinnans frihetslängtan utgör en röd tråd. Romanen fick ett kallt mottagande av de samtida kritikerna, vilket förmodligen bidrog till att den blev Linder sista försök på den litterära banan, trots att det även fanns de som uppmuntrade henne. Av dessa var Zacharias Topelius den mest inflytelserika. Marie Linder levde ett rastlöst liv i de högadliga kretsarna, ända sedan sin färgstarka och oroliga uppväxt och fram till sin tidiga död, men hann också verka som driftig herrgårdsvärdinna och amatörskådespelare. Hon var fransktalande och hade lärt sig svenska bara några år innan författardebuten. I ett efterhandsperspektiv framstår Linders roman som ett tidigt finländskt exempel på skönlitteratur med ett kvinnoemancipatoriskt budskap.
Se även:
Biografiskt lexikon för Finland), Svenska litteratursällskapet i Finland (2014),
URN:NBN:fi:sls-4611-1416928957217
----
Marie Linder
s. 9.12.1840 Pietarissa
k. 5.3.1870 Helsingissä
Marie Linder on osa Suomen 1800-luvun naiskirjallisuuden perinnettä. Hänen romaaninsa En qvinna af vår tid (suom. Aikamme nainen, 2009) julkaistiin vuonna 1867. Sitä ennen hän oli julkaissut romanttisia novelleja ja kertomuksia aikakaus- ja sanomalehdissä. En qvinna af vår tid on kauhuromantiikan inspiroima rakkausromaani, jonka punaisena lankana on naisen vapaudenkaipuu. Aikalaiskriitikot ottivat romaanin viileästi vastaan, mikä saattoi olla osasyy siihen, että teos jäi Linderin viimeiseksi yritykseksi luoda kirjallista uraa, vaikka hänellä oli myös kannustajia. Näistä Zacharias Topelius oli vaikutusvaltaisin. Marie Linder eli häilyvää ylhäisaatelin elämää aina värikkäästä ja levottomasta nuoruudestaan varhaiseen kuolemaansa saakka, mutta hän ehti myös toimia uutterana kartanonemäntänä ja amatöörinäyttelijänä. Hän oli ranskankielinen ja oli oppinut ruotsia vasta muutama vuosi ennen esikoiskirjansa julkaisemista. Jälkipolville Linderin romaani näyttäytyy Suomen naisemansipatorisen kirjallisuuden varhaisena esimerkkinä.
Lisätietoja:
Biografiskt lexikon för Finland), Svenska litteratursällskapet i Finland (2014),
URN:NBN:fi:sls-4611-1416928957217
----
Kokoelmat
- Kirjailijat [87]