Solvenstest och vinstutdelning – Revisorers syn på solvenstestets betydelse för aktiebolag
Asikainen, Henrika (2022)
Asikainen, Henrika
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022111565709
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022111565709
Tiivistelmä
På grund av förändringar i IFRS-standarderna och en oro för att balanstestet skulle var otillräckligt för att skapa en helhetsbild av bolagets verkliga betalningsförmåga, infördes i Aktiebolagslagen ett krav på solvenstestning i samband med vinstutdelning. Solvenstestet ska i första hand vara en intern utredning där styrelsen evaluerar vilka risker samt vilka kommande händelser kan inverka på den planerade vinstutdelningen.
Tidigare studier har identifierat problem gällande tolkningen och tillämpningen av solvenstestet och lyft fram frånvaron av skriftliga utredningar i bolagen. I denna pro gradu-avhandling har jag undersökt solvenstestets ändamålsenlighet och åskådliggjort genom agentteorin eventuella agentproblem som förekommer i styrelsens vinstutdelningsförslag. Undersökningen bygger på nio revisors intervjuer och på deras erfarenheter av styrelsernas solvensutredningar.
Eftersom solvenstestet är en framtidsanalys om kommande händelser och risker, har testets ändamålsenlighet främst analyserats utgående ifrån om solvensutredningarna kan ge information om faktorer som kan hota bolagets fortsatta drift. I tidigare studier har bolagens förutsättningar för fortsatt drift främst analyserats utgående ifrån revisorers uttalande om fortsatt drift i revisionsberättelser före bolagets konkurs.
På basen av de svar som de intervjuade revisorerna gav, finns det inte skäl att ändra på de nuvarande bestämmelserna av solvenstestet i Aktiebolagen, trots att förekomsten av skriftliga solvensutredningar uppgavs vara liten. Detta beror enligt respondenterna på att bolagets solvens inte vanligtvis utgör ett hinder i de flesta vinstudelningssituationer. I de fall där bolagets solvens kunde äventyras genom vinstutdelning, besluter styrelserna oftast självmant att inte ge vinstudelningsförslag, enligt respondenterna.
Eftersom dokumentationsnivån är väldigt låg och revisorerna därmed oftast inte har tillgång till vilka faktorer styrelser beaktat i vinstutdelningsförslagen, blir solvenstestets medförda nytta relativt liten. I de få fallen där intern dokumentation upprättats, ingick ofta aspekter om fortsatt drift i analysen. Enligt respondenternas svar förekommer det vanligtvis inte några tydliga agentproblem i styrelsernas vinstudelningsförslag. Huvudsakligen är det andra åtgärder och aspekter än solvenstestet, som hindrar bolagens insolvens.
Tidigare studier har identifierat problem gällande tolkningen och tillämpningen av solvenstestet och lyft fram frånvaron av skriftliga utredningar i bolagen. I denna pro gradu-avhandling har jag undersökt solvenstestets ändamålsenlighet och åskådliggjort genom agentteorin eventuella agentproblem som förekommer i styrelsens vinstutdelningsförslag. Undersökningen bygger på nio revisors intervjuer och på deras erfarenheter av styrelsernas solvensutredningar.
Eftersom solvenstestet är en framtidsanalys om kommande händelser och risker, har testets ändamålsenlighet främst analyserats utgående ifrån om solvensutredningarna kan ge information om faktorer som kan hota bolagets fortsatta drift. I tidigare studier har bolagens förutsättningar för fortsatt drift främst analyserats utgående ifrån revisorers uttalande om fortsatt drift i revisionsberättelser före bolagets konkurs.
På basen av de svar som de intervjuade revisorerna gav, finns det inte skäl att ändra på de nuvarande bestämmelserna av solvenstestet i Aktiebolagen, trots att förekomsten av skriftliga solvensutredningar uppgavs vara liten. Detta beror enligt respondenterna på att bolagets solvens inte vanligtvis utgör ett hinder i de flesta vinstudelningssituationer. I de fall där bolagets solvens kunde äventyras genom vinstutdelning, besluter styrelserna oftast självmant att inte ge vinstudelningsförslag, enligt respondenterna.
Eftersom dokumentationsnivån är väldigt låg och revisorerna därmed oftast inte har tillgång till vilka faktorer styrelser beaktat i vinstutdelningsförslagen, blir solvenstestets medförda nytta relativt liten. I de få fallen där intern dokumentation upprättats, ingick ofta aspekter om fortsatt drift i analysen. Enligt respondenternas svar förekommer det vanligtvis inte några tydliga agentproblem i styrelsernas vinstudelningsförslag. Huvudsakligen är det andra åtgärder och aspekter än solvenstestet, som hindrar bolagens insolvens.