Två terrestra invasiva växters utbredning och inverkan på andra växter
Sjöblom, Jessica (2022)
Sjöblom, Jessica
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042730989
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042730989
Tiivistelmä
Invasiva arter är ett globalt problem och ett stort hot mot bevarande av ursprungliga arter och av biodiversitet. Människans mobilitet och ingrepp i naturen har lett till att allt fler invasiva arter har introducerats och att de lätt etablerat sig. En stor del av världens invasiva arter är kärlväxter och de kan missgynna ursprungliga växter genom att dominera vid konkurrens om resurser. För att skydda arter har det blivit vanligt att skapa artutbredningsmodeller som visar en arts sannolika förekomst i ett område. En modelleringsmetod som blir vanligare baserar sig på maximal entropi (eng. maximum entropy, Maxent). Den utgår från uppgifter om artens nuvarande förekomst tillsammans med geografiska raster som beskriver miljöfaktorer som sannolikt påverkar artens utbredning (prediktorer). Denna metod kunde lämpa sig till att modellera en invasiv arts utbredning och kunde således vara ett hjälpmedel vid planering av ett bekämpningsarbete. I Finland är jättebalsaminen Impatiens glandulifera och blomsterlupinen Lupinus polyphyllus två invasiva växter som är väl utbredda, och modelleringen gjordes därför på dessa. Jättebalsaminen har studerats mindre än blomsterlupinen och därför undersöktes hurdan inverkan jättebalsaminen har på andra växter i sin omgivning. Detta gjordes genom att jämföra art- och individantal mellan provrutor där jättebalsaminen förekommer och kontrollrutor där den inte förekommer. Därtill gjordes en DCA (Detrended Correspondence Analysis) för att undersöka om artsammansättningen skiljer sig mellan prov- och kontrollrutorna på omgivningsgradienter. Modelleringen visade att närhet till vägar är den prediktor som starkast ökar sannolikheten för förekomst för båda arterna. Jättebalsaminen missgynnar andra växter, både sett på artantal och individantal. Provrutorna med förekomst av jättebalsamin ligger på fuktigare områden än kontrollrutorna. Sammanfattningsvis ger detta arbete information om vart de invasiva arterna potentiellt kommer att sprida sig. Denna information är användbar vid bekämpning. Arbetet bidrar även till kännedomen om hur jättebalsaminen påverkar sin omgivning och den övriga floran.
Kokoelmat
- 1172 Ympäristötiede [14]