Det planlagda och det som visar sig: Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd

Att slöjda handlar om människans uråldriga möjlighet att med tankens och
kroppens hjälp omforma material till föremål och förändra villkoren för överlevnad.
Slöjdaren utanför skolan slöjdar om andan faller på, medan eleven i
skolan förväntas slöjda. Ämneslärarstuderande blir specialister på slöjd i
pedagogiska sammanhang, medan klasslärarens behörighetskrav ställer i sin tur
frivilligheten inom parentes. Alla klasslärare blir behöriga att undervisa alla läroämnen från förskola till årskurs 6. Syftet i denna avhandling är att fördjupa
kunskapen om hur slöjdpedagogik kan stödja klasslärarstuderandes kommande
slöjdundervisning. I empirin studeras hur klasslärarstuderande ser på teknisk
slöjd som ett av sina kommande undervisningsämnen.
Klasslärarens behörighet att undervisa teknisk slöjd förväntas ta form på några få studiepoäng. Studerandes elevämne övergår till ett begynnande lärarämne i en situation där reflektionen kan ske i förhållande till egen eleverfarenheter och en bild av ett kommande lärarskap, medan det inte finns någon kontakt till skolan som arena under tiden då studierna pågår. I en forskningsbaserad lärarutbildning breddas självreflektionen och reflektion som dialog med stöd från forskningsresultat.
Intuitivt tänkande växelverkar med rationellt tänkande. Lärarstuderandes
väg mot att tillgodogöra sig det autonoma frirummet i lärarskapet
definieras i denna avhandling som överväganden där individen balanserar för
och emot i förhållande till olika fenomen i slöjden och skolan överlag. Grunden
till en individuell autonomi formas och förväntas växelverka på den allmänna
autonomiarenan. I sin yrkesutövning förväntas den slöjdundervisande klassläraren pendla mellan den slöjdpedagogiska praktiken och teorin. Första steget i pendlingen utgörs av att lärarutbildningen behandlar ett teoriurval under studiernas gång.
Den empiriska studien är utförd vid två tillfällen med riktade öppna intervjuer
med femton klasslärarstuderande i början och slutet av deras första studieår.
Datamaterialet analyseras utifrån hermeneutisk ansats med ett innehållsanalytiskt grepp. Resultaten speglas mot slöjdpedagogisk teori. Resultaten visar att klasslärarstuderande har en mångsidig bild av slöjdämnet. Resultaten som helhet omkullkastar delar av forskarens förförståelse. Studerandes syn ser ut att vidgas från enbart slöjdandets manuella verksamhet mot slöjd som pedagogisk verksamhet. För att resultatbilden ska få betydelse i framtida lärarutbildning förs resonemang om en utvidgad dialog och fjorton diskussionsteman som kan berika dialogen. Den utvidgade dialogen tar fasta på att lärarutbildningen behöver göra medvetna satsningar på att dialogen mellan studerande görs effektivare och kompletterar dialogen mellan lärarutbildaren och de studerande. Avhandlingen ger stöd för reflektion om slöjdämnets existens, ambitioner, innehåll och upplägg såväl för lärarutbildare som lärarstuderande.
Sökord: slöjd, slöjdpedagogik, lärarutbildning, lärarautonomi, innehållsanalys