Regeringsprogrammens betoning på idrottspolitiken i Sverige, Norge och Finland : en jämförande analys
Karlström, Hugo (2021)
Karlström, Hugo
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021061436761
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021061436761
Tiivistelmä
I denna avhandling fokuserar jag på regeringsprogrammens betoning i Sverige, Norge och Finland. Undersökningens syfte är att erhålla en bredare uppfattning om hur regeringsprogram framhäver och ser på idrottspolitiska frågor. Avhandlingen undersöker likheter och skillnader i betoningen på idrottspolitiken som finns mellan regeringsprogrammen i de valda nordiska länderna.
För att besvara frågeställningen har jag i undersökningen fokuserat på två olika aspekter. För det första mäts förekomsten och frekvensen av idrottspolitik i ländernas regeringsprogram som undersökts med målsättningen om att hitta skillnader och likheter mellan de tre ländernas regeringsprogram beträffande hur stor andel av regeringsprogrammen behandlar idrottsfrågor. För det andra undersöks vad länderna i sina regeringsprogram uttrycker om dessa idrottsfrågor. Det gör alltså att undersökningen granskar hur de tre ländernas regeringsprogram skiljer sig från varandra gällande betoningen på idrottsfrågor i regeringsprogrammen gällande innehåll, åsikter och hur man uttrycker sig.
Avhandlingen har undersökt regeringsprogram i Sverige, Norge och Finland under tre olika regeringsperioder i respektive land. I undersökningen används en kvantitativ innehållsanalys där regeringsprogrammen analyseras på ett systematiskt sätt för att klargöra andelen ord som handlar om olika idrottspolitiska områden. Därtill har också en kvalitativ textanalys tillämpats i 2 undersökningen för att kunna spåra mönster och trender i vad som behandlas gällande idrottspolitiken.
Resultatet av undersökningen är att idrottspolitiken överlag inte är särskilt förekommande i de valda nordiska ländernas regeringsprogram. De idrottsfrågor som främst behandlas gäller de folkhälsomässiga betoningarna kring idrott. Den allmänna målsättningen är att inkludera befolkningen i fysisk aktivitet. Frågor som berör elitidrotten har en mindre roll och regeringsprogrammen lägger överlag inte lika mycket vikt på dessa frågor. Det finns inte stora skillnader regeringsprogrammens betoning inom idrottspolitiken. Det som skiljer mellan regeringsprogrammen i de nordiska länderna är hur mycket idrottspolitiska frågor som behandlas och framförs i regeringsprogrammen, dvs. med vilken frekvens idrottspolitik nämns i regeringsprogrammen.
Likheter som framkom var att regeringsprogrammen betonade en god allmän hälsa bland hela befolkningen oberoende ålder. Vidare ser man att tyngdpunkten framförallt ligger hos barn och unga. Via regeringsprogrammen framkommer det att idrotten representerar viktiga värderingar samt att den insats som idrottsrörelsen och föreningslivet gör för samhället har en stärkande effekt.
Slutsatsen är att Sverige, Norge och Finland i sina respektive regeringsprogram inte fokuserar på elitidrott inom den allmänna idrottspolitiken. Dock fokuserar man på att uppnå en god hälsa bland hela befolkningen, vilket resulterar i att man värnar om folkhälsan inom idrottspolitiken.
För att besvara frågeställningen har jag i undersökningen fokuserat på två olika aspekter. För det första mäts förekomsten och frekvensen av idrottspolitik i ländernas regeringsprogram som undersökts med målsättningen om att hitta skillnader och likheter mellan de tre ländernas regeringsprogram beträffande hur stor andel av regeringsprogrammen behandlar idrottsfrågor. För det andra undersöks vad länderna i sina regeringsprogram uttrycker om dessa idrottsfrågor. Det gör alltså att undersökningen granskar hur de tre ländernas regeringsprogram skiljer sig från varandra gällande betoningen på idrottsfrågor i regeringsprogrammen gällande innehåll, åsikter och hur man uttrycker sig.
Avhandlingen har undersökt regeringsprogram i Sverige, Norge och Finland under tre olika regeringsperioder i respektive land. I undersökningen används en kvantitativ innehållsanalys där regeringsprogrammen analyseras på ett systematiskt sätt för att klargöra andelen ord som handlar om olika idrottspolitiska områden. Därtill har också en kvalitativ textanalys tillämpats i 2 undersökningen för att kunna spåra mönster och trender i vad som behandlas gällande idrottspolitiken.
Resultatet av undersökningen är att idrottspolitiken överlag inte är särskilt förekommande i de valda nordiska ländernas regeringsprogram. De idrottsfrågor som främst behandlas gäller de folkhälsomässiga betoningarna kring idrott. Den allmänna målsättningen är att inkludera befolkningen i fysisk aktivitet. Frågor som berör elitidrotten har en mindre roll och regeringsprogrammen lägger överlag inte lika mycket vikt på dessa frågor. Det finns inte stora skillnader regeringsprogrammens betoning inom idrottspolitiken. Det som skiljer mellan regeringsprogrammen i de nordiska länderna är hur mycket idrottspolitiska frågor som behandlas och framförs i regeringsprogrammen, dvs. med vilken frekvens idrottspolitik nämns i regeringsprogrammen.
Likheter som framkom var att regeringsprogrammen betonade en god allmän hälsa bland hela befolkningen oberoende ålder. Vidare ser man att tyngdpunkten framförallt ligger hos barn och unga. Via regeringsprogrammen framkommer det att idrotten representerar viktiga värderingar samt att den insats som idrottsrörelsen och föreningslivet gör för samhället har en stärkande effekt.
Slutsatsen är att Sverige, Norge och Finland i sina respektive regeringsprogram inte fokuserar på elitidrott inom den allmänna idrottspolitiken. Dock fokuserar man på att uppnå en god hälsa bland hela befolkningen, vilket resulterar i att man värnar om folkhälsan inom idrottspolitiken.