Nylands svenskspråkiga läroplaner : religion och ett gott liv - En jämförelse av Nylands kommuners läroplaner i åk 7-9
Grönholm, Shanti (2021)
Grönholm, Shanti
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021060333902
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021060333902
Tiivistelmä
Mitt syfte var att studera kommunala läroplaner för läroämnet religion i årskurserna 7–9, för att se vilka likheter och skillnader som finns dem emellan. Jag lade särskilt vikt vid hur begreppet ”ett gott liv” presenteras i läroplanerna. Detta gjorde jag med hjälp av en jämförande analys metod och en innehållsanalys. Den jämförande analysen går ut på att jämföra olika grupper för att se om någon självständig variabel påverkar förhållandet dem emellan. Kommunerna som jag tog med i denna analys var Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Raseborg, Sibbo och Vanda. Dessa slogs ihop i tre grupper: Västra Nyland, Huvudstadsregionen och Östra Nyland. För att sedan analysera innehållet i de lokala läroplanerna använde jag mig av en kvalitativ innehållsanalys.
För att förstå hur ”ett gott liv” förstår i dessa läroplaner använder jag mig av Aristoteles dygdetik som teori och grund. Efter ett digert arbete med att sammanfatta och analysera alla lokala läroplaner kom jag fram till följande: den evangelisk-lutherska lärokursen är den absolut mest förekommande som dyker upp i alla läroplaner som jag har analyserat. Minst antal kommuner tar med lärokursen i judendomen.
Gällande innehållet i religion kom jag fram till följande:
Följande innehåll hittar vi i alla grupper: Djupare förståelse för religion, kulturellt inflytande, kristendomen, livsfrågor, kulturellt inflytande, etik, FN, Bibeln, världsreligionerna och irreligiositet. Följande innehåll hittar vi i två av kategorierna: religionskritik, egna förhållandet med religion, fornfinska religioner, religionsfrihet och naturreligioner. Följande innehåll finns enbart i en av kategorierna: aktuella företelser, Asiens religioner, ett gott liv, genusperspektiv, ansvar och reflektion.
Vad gäller ett gott liv kan man konstatera att alla kommuner översätter ”ett gott liv” till etik och grundbegrepp inom etiken. Den stora frågan egentligen när det kommer till ett gott liv är snarare vilken värdegrund man ska applicera på sin undervisning. Vad vill man att dessa unga individer ska värdera resten av livet. Klart att karaktärsdrag är en väsentlig del av det, men det är inget som enbart en lärare kan stå för. Dygdetiken är ändå i slutändan applicerbar på lärokursen ett gott liv.
För att förstå hur ”ett gott liv” förstår i dessa läroplaner använder jag mig av Aristoteles dygdetik som teori och grund. Efter ett digert arbete med att sammanfatta och analysera alla lokala läroplaner kom jag fram till följande: den evangelisk-lutherska lärokursen är den absolut mest förekommande som dyker upp i alla läroplaner som jag har analyserat. Minst antal kommuner tar med lärokursen i judendomen.
Gällande innehållet i religion kom jag fram till följande:
Följande innehåll hittar vi i alla grupper: Djupare förståelse för religion, kulturellt inflytande, kristendomen, livsfrågor, kulturellt inflytande, etik, FN, Bibeln, världsreligionerna och irreligiositet. Följande innehåll hittar vi i två av kategorierna: religionskritik, egna förhållandet med religion, fornfinska religioner, religionsfrihet och naturreligioner. Följande innehåll finns enbart i en av kategorierna: aktuella företelser, Asiens religioner, ett gott liv, genusperspektiv, ansvar och reflektion.
Vad gäller ett gott liv kan man konstatera att alla kommuner översätter ”ett gott liv” till etik och grundbegrepp inom etiken. Den stora frågan egentligen när det kommer till ett gott liv är snarare vilken värdegrund man ska applicera på sin undervisning. Vad vill man att dessa unga individer ska värdera resten av livet. Klart att karaktärsdrag är en väsentlig del av det, men det är inget som enbart en lärare kan stå för. Dygdetiken är ändå i slutändan applicerbar på lärokursen ett gott liv.