Konditional satsfogning och skulle i finska abiturienters uppsatser i svenska
Smedberg, Elma-Kaisa (2020-12-08)
Konditional satsfogning och skulle i finska abiturienters uppsatser i svenska
Smedberg, Elma-Kaisa
(08.12.2020)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201222102712
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201222102712
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka användning av konditional satsfogning och det temporala hjälpverbet skola i preteritum i finska abiturienters uppsatser i svenska. Fokuset ligger på frekvensen av och formen på konditionala satsfogningar samt hur väl abiturienterna behärskar strukturen. En central synvinkel är att redogöra för skillnader i bruket av konditionala satsfogningar mellan olika färdighetsnivåer.
Materialet i undersökningen utgörs av abiturientuppsatser. Uppsatserna är skrivna i studentexamen på våren och på hösten år 2011 respektive år 2012. Materialet omfattar 812 uppsatser. Antalet konditionala satsfogningar är 103. Analysmetoderna är mest kvalitativa men även kvantitativa tillvägagångssätt kommer till användning. Resultaten behandlas mest på gruppnivå med illustrativa exempel från enstaka informanters prestation.
Analysen visar att finska abiturienter relativt ofta använder skulle i sina texter En fjärdedel av alla uppsatser innehåller minst en mening som innehåller hjälpverbet. En typisk verbkedja där abiturienterna använder skulle är Jag skulle vilja... Av resultaten framgår vidare att abiturienterna inte ofta använder konditionala satsfogningar. I svenskan förekommer det två tempus i konditionala satsfogningar. Strukturen skulle + infinitiv i den överordnade satsen och preteritum i den underordnade satsen används oftare och den behärskas också bäst. Strukturen skulle + ha + supinum i huvudsatsen och pluskvamperfektum i bisatsen är mer sällsynt i materialet.
Vad gäller olika feltyper har abiturienterna gjort mest fel i tempusformer i bisatsen. Felen kan dock även påträffas i huvudsatsen, i bisatsen eller såväl i huvudsatsen som i bisatsen. Färre än hälften av de konditionala satsfogningarna i materialet är korrekta. Det framgår av resultaten att det finns ett samband mellan bedömning och behärskning av konstruktionen mellan färdighetsnivåerna. Abiturienten behöver dock inte vara på den högsta färdighetsnivån för att hen skall kunna använda konditional satsfogning rätt eftersom det finns korrekta strukturer på alla nivåerna. I fortsatta studier skulle det exempelvis vara intressant att mer ingående undersöka hur hjälpverbet skulle och konditionala satsfogningar presenteras i läroböcker i B2-svenska.
Materialet i undersökningen utgörs av abiturientuppsatser. Uppsatserna är skrivna i studentexamen på våren och på hösten år 2011 respektive år 2012. Materialet omfattar 812 uppsatser. Antalet konditionala satsfogningar är 103. Analysmetoderna är mest kvalitativa men även kvantitativa tillvägagångssätt kommer till användning. Resultaten behandlas mest på gruppnivå med illustrativa exempel från enstaka informanters prestation.
Analysen visar att finska abiturienter relativt ofta använder skulle i sina texter En fjärdedel av alla uppsatser innehåller minst en mening som innehåller hjälpverbet. En typisk verbkedja där abiturienterna använder skulle är Jag skulle vilja... Av resultaten framgår vidare att abiturienterna inte ofta använder konditionala satsfogningar. I svenskan förekommer det två tempus i konditionala satsfogningar. Strukturen skulle + infinitiv i den överordnade satsen och preteritum i den underordnade satsen används oftare och den behärskas också bäst. Strukturen skulle + ha + supinum i huvudsatsen och pluskvamperfektum i bisatsen är mer sällsynt i materialet.
Vad gäller olika feltyper har abiturienterna gjort mest fel i tempusformer i bisatsen. Felen kan dock även påträffas i huvudsatsen, i bisatsen eller såväl i huvudsatsen som i bisatsen. Färre än hälften av de konditionala satsfogningarna i materialet är korrekta. Det framgår av resultaten att det finns ett samband mellan bedömning och behärskning av konstruktionen mellan färdighetsnivåerna. Abiturienten behöver dock inte vara på den högsta färdighetsnivån för att hen skall kunna använda konditional satsfogning rätt eftersom det finns korrekta strukturer på alla nivåerna. I fortsatta studier skulle det exempelvis vara intressant att mer ingående undersöka hur hjälpverbet skulle och konditionala satsfogningar presenteras i läroböcker i B2-svenska.