Språkval och språkanvändning bland ungdomar på svenska språköar
Östman, Karolina (2020)
Östman, Karolina
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020120699597
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020120699597
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att undersöka språkval och språkanvändning bland ungdomar på svenska språköar i Finland, med fokus på språken finska, svenska och engelska. De språköar jag undersöker är Björneborg, Tammerfors och Uleåborg. Avhandlingen fokuserar på informanternas språkkunskaper, språkanvändning inom olika domäner och attityder till de olika språken. Jag undersöker indirekt också språksituationen och svenskans livskraftighet på språköarna. Ett annat syfte med undersökningen är att undersöka om det finns skillnader mellan informantgrupperna på de olika språköarna.
Materialet för undersökningen är en elektronisk enkät som sammanlagt 95 gymnasieungdomar har svarat på. Avhandlingen tar avstamp i teorier om språkval och språkanvändning och för att besvara undersökningens delfrågor har jag tillämpat Grins (2003) COD-modell över tre förutsättningar för att använda ett språk samt ELDIA-projektets EuLaViBar LanguageMaintenance Scale som referensram för språksituationen.
Resultaten visar att informanternas självuppskattade språkkunskaper är utmärkta i alla språk. Finska är det dominerande språket som används i alla domäner och är den generella språkliga preferensen. Svenska och engelska används inom betydligt färre domäner. Enligt informanterna ökar engelska språkets förekomst i Finland och majoriteten tror att engelska kan bli ett viktigare språk än svenska i framtiden, men de ser ändå inte språket som ett hot mot vare sig svenska eller finska. Genom att studera svenska utifrån Grins tre förutsättningar blev det tydligt att även om de till viss del uppfylls så finns det begränsningar. Den förutsättning som uppfylls bäst är kompetens medan den förutsättning som uppfylls sämst är vilja, som också är den faktor som individen har störst kontroll över. Med hänsyn till ELDIA-skalan motsvarar användningen av svenska mellan att språkbevarande uppnås till en viss del och språket upprätthålls för tillfället.
En av de viktigaste slutsatserna gäller skillnader som förekommer mellan de olika informantgrupperna. Informantgruppen i Björneborg framstår som den mest finskspråkiga. Jämfört med informanterna på de andra orterna är informanterna i Tammerfors de mest svenskspråkiga. Detta överensstämmer också med en del tidigare forskning som har gjort liknande iakttagelser. Informanterna i Uleåborg har inte en lika tydlig profil eftersom resultaten delvis påverkas av att ett flertal informanter under en längre tid har bott i svenskspråkiga Österbotten eller Sverige. Resultaten tyder på att man i framtiden borde nyanserna bilden av språköar och de svenskspråkiga invånarna ytterligare och inte likställa dem med varandra.
Materialet för undersökningen är en elektronisk enkät som sammanlagt 95 gymnasieungdomar har svarat på. Avhandlingen tar avstamp i teorier om språkval och språkanvändning och för att besvara undersökningens delfrågor har jag tillämpat Grins (2003) COD-modell över tre förutsättningar för att använda ett språk samt ELDIA-projektets EuLaViBar LanguageMaintenance Scale som referensram för språksituationen.
Resultaten visar att informanternas självuppskattade språkkunskaper är utmärkta i alla språk. Finska är det dominerande språket som används i alla domäner och är den generella språkliga preferensen. Svenska och engelska används inom betydligt färre domäner. Enligt informanterna ökar engelska språkets förekomst i Finland och majoriteten tror att engelska kan bli ett viktigare språk än svenska i framtiden, men de ser ändå inte språket som ett hot mot vare sig svenska eller finska. Genom att studera svenska utifrån Grins tre förutsättningar blev det tydligt att även om de till viss del uppfylls så finns det begränsningar. Den förutsättning som uppfylls bäst är kompetens medan den förutsättning som uppfylls sämst är vilja, som också är den faktor som individen har störst kontroll över. Med hänsyn till ELDIA-skalan motsvarar användningen av svenska mellan att språkbevarande uppnås till en viss del och språket upprätthålls för tillfället.
En av de viktigaste slutsatserna gäller skillnader som förekommer mellan de olika informantgrupperna. Informantgruppen i Björneborg framstår som den mest finskspråkiga. Jämfört med informanterna på de andra orterna är informanterna i Tammerfors de mest svenskspråkiga. Detta överensstämmer också med en del tidigare forskning som har gjort liknande iakttagelser. Informanterna i Uleåborg har inte en lika tydlig profil eftersom resultaten delvis påverkas av att ett flertal informanter under en längre tid har bott i svenskspråkiga Österbotten eller Sverige. Resultaten tyder på att man i framtiden borde nyanserna bilden av språköar och de svenskspråkiga invånarna ytterligare och inte likställa dem med varandra.
Kokoelmat
- 6121 Kielitieteet [144]