Erfarenheter av antisemitism : En enkätstudie bland judar i Finland
Sweins, Sabina (2018)
Sweins, Sabina
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202001304060
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202001304060
Tiivistelmä
Under den senaste tiden verkar det från media som om antisemitism och rasism runtom Europa ökat. Judar har blivit utsatta för hatretorik och trakasserier och judiska byggnader har blivit vandaliserade. Syftet med denna avhandling är att utreda hur judar i Finland upplever antisemitismen i Finland, hurdan antisemitism de har upplevt och hur antisemitismen ändrats under 2000-talets början. Genom en enkätundersökning bland judarna i Finland har jag undersökt erfarenheter av antisemitism. Som bakgrund till min studie har jag främst Svante Lundgrens enkätundersökning om judarna i Finland från 2001 och Lars Dencik och Karl Marosis studie om tre olika kategorier av antisemitism: klassisk antisemitism, Israel-härledd antisemitism och upplysningsantisemitism. 113 personer svarade på enkäten. Det är tillräckligt för att garantera att studien har en viss tillförlitlighet.
Min analys av resultaten tyder på att antisemitismen i Finland har vuxit under de senaste 15 åren. Cirka hälften av respondenterna har blivit utsatta för antisemitism och tre fjärdedelar av dem anser också själva att antisemitismen ökat. De flesta har upplevt antisemitism på nätet, på jobbet och på allmänna områden. Över hälften anser också att situationen i Israel kan göra det svårt att vara jude i Finland. Det här kan antyda att det existerar en Israel-härledd antisemitism i Finland, vilket också respondenternas vittnesmål i övrigt tyder på. De vittnade även om flera fall av klassisk antisemitism, medan enbart en av respondenterna vittnade om en upplevelse som faller inom kategorin upplysningsantisemitism. Trots att det inte hörde till mitt syfte visade mina resultat även att det finns en känsla av utanförskap bland judarna i Finland och att det råder en rädsla för terrordåd.
Överlag väcker min studie en fråga om hur omfattande antisemitiska attityder är bland finländare, samt hur man kan granska antisemitismens ökning genom andra studier. Jag vill även understryka vikten av fortsatt forskning om antisemitismens negativa inverkan på judarna själva. Sådana aspekter skymtade redan i denna studie. Den rådande antisemitismen framstår som ett växande problem och fortsatt forskning är avgörande för att åtgärda detta.
Min analys av resultaten tyder på att antisemitismen i Finland har vuxit under de senaste 15 åren. Cirka hälften av respondenterna har blivit utsatta för antisemitism och tre fjärdedelar av dem anser också själva att antisemitismen ökat. De flesta har upplevt antisemitism på nätet, på jobbet och på allmänna områden. Över hälften anser också att situationen i Israel kan göra det svårt att vara jude i Finland. Det här kan antyda att det existerar en Israel-härledd antisemitism i Finland, vilket också respondenternas vittnesmål i övrigt tyder på. De vittnade även om flera fall av klassisk antisemitism, medan enbart en av respondenterna vittnade om en upplevelse som faller inom kategorin upplysningsantisemitism. Trots att det inte hörde till mitt syfte visade mina resultat även att det finns en känsla av utanförskap bland judarna i Finland och att det råder en rädsla för terrordåd.
Överlag väcker min studie en fråga om hur omfattande antisemitiska attityder är bland finländare, samt hur man kan granska antisemitismens ökning genom andra studier. Jag vill även understryka vikten av fortsatt forskning om antisemitismens negativa inverkan på judarna själva. Sådana aspekter skymtade redan i denna studie. Den rådande antisemitismen framstår som ett växande problem och fortsatt forskning är avgörande för att åtgärda detta.