Välbefinnande i arbetet och betydelsen av arbetsplatsens sociala relationer
Nyman, Janina (2019)
Nyman, Janina
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019110837295
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019110837295
Tiivistelmä
”Välbefinnande” är ett omfattande fenomen och det finns inte en universellt godkänd definition på begreppet. Människans allmänna välbefinnande och hennes välbefinnande i arbetet är i samverkan, eftersom en stor del av tiden tillbringas på arbetsplatsen. Ett mål för en välfärdsstat är en välmående befolkning och därmed är välbefinnande i arbetet viktigt ur en samhällelig synvinkel. Välbefinnande i arbetet har varit ett omdiskuterat tema under de senaste årtiondena och kommer att vara aktuellt i framtiden också på grund av att arbetslivet är i en konstant förändring. Avhandlingens syfte är att förstå vad välbefinnande i arbetet innebär och hur sociala relationer på arbetsplatsen påverkar välbefinnandet. Den empiriska delen i avhandlingen avgränsas till att undersöka förhållandet mellan välbefinnande i arbetet och arbetslivets sociala relationer. Sociala relationer avgränsas till de sociala relationer som utspelas på arbetsplatsen.
Den teoretiska bakgrunden i avhandlingen behandlar teorier och tidigare forskning kring välbefinnande ur filosofiska, psykologiska och sociala synvinklar. Välbefinnande i arbetet presenteras genom att redogöra för välbefinnandets olika dimensioner, välbefinnandets fem trappsteg, vitaminmodellen och JD-R–modellen. I avhandlingen behandlas olika skydds- och riskfaktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet. Den teoretiska bakgrunden avrundas med teorier kring sociala relationer och välbefinnande i arbetslivet.
Avhandlingens empiriska del baserar sig på Arbets- och näringsministeriets och Statistikcentralens undersökning ”Työolobarometri 2016”. Dessa tvärsnittsdata samlades ihop med hjälp av ett strukturerat frågeformulär via telefonintervjuer. I avhandlingens undersökning redogörs för samband mellan arbetsförmåga och variabler som mäter sociala relationer med hjälp av bivariata och multivariat regressionsanalys. Genom logistisk regressionsanalys beräknas oddsen för att uppleva dålig arbetsförmåga.
På basen av undersökningen kom det fram att ca 36 procent av respondenterna upplevde sig ha dålig arbetsförmåga. Ur resultaten framgick det att det finns inga tydliga samband mellan sociala relationer på arbetsplatsen och välbefinnande i arbetet. Avhandlingen avrundas med sammanfattande diskussion där avhandlingens centrala delar tas upp, resultaten knyts ihop med teori och brister i avhandlingen diskuteras. En slutsats man kan dra på basen av den teoretiska bakgrunden och resultaten i undersökningen är att välbefinnande i arbetet är en övergripande och subjektiv företeelse. Trots att det finns flera olika faktorer som påverkar arbetsförmågan, utesluter det inte att sociala relationer inte skulle ha en inverkan på välbefinnandet.
Den teoretiska bakgrunden i avhandlingen behandlar teorier och tidigare forskning kring välbefinnande ur filosofiska, psykologiska och sociala synvinklar. Välbefinnande i arbetet presenteras genom att redogöra för välbefinnandets olika dimensioner, välbefinnandets fem trappsteg, vitaminmodellen och JD-R–modellen. I avhandlingen behandlas olika skydds- och riskfaktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet. Den teoretiska bakgrunden avrundas med teorier kring sociala relationer och välbefinnande i arbetslivet.
Avhandlingens empiriska del baserar sig på Arbets- och näringsministeriets och Statistikcentralens undersökning ”Työolobarometri 2016”. Dessa tvärsnittsdata samlades ihop med hjälp av ett strukturerat frågeformulär via telefonintervjuer. I avhandlingens undersökning redogörs för samband mellan arbetsförmåga och variabler som mäter sociala relationer med hjälp av bivariata och multivariat regressionsanalys. Genom logistisk regressionsanalys beräknas oddsen för att uppleva dålig arbetsförmåga.
På basen av undersökningen kom det fram att ca 36 procent av respondenterna upplevde sig ha dålig arbetsförmåga. Ur resultaten framgick det att det finns inga tydliga samband mellan sociala relationer på arbetsplatsen och välbefinnande i arbetet. Avhandlingen avrundas med sammanfattande diskussion där avhandlingens centrala delar tas upp, resultaten knyts ihop med teori och brister i avhandlingen diskuteras. En slutsats man kan dra på basen av den teoretiska bakgrunden och resultaten i undersökningen är att välbefinnande i arbetet är en övergripande och subjektiv företeelse. Trots att det finns flera olika faktorer som påverkar arbetsförmågan, utesluter det inte att sociala relationer inte skulle ha en inverkan på välbefinnandet.