Statens revisionsverk övervakar och utvärderar finanspolitiken som det nationella och oberoende finanspolitiska tillsynsorgan som avses i EU:s stabilitetspakt (finanspolitiska pakten) och EU-lagstiftningen. Bestämmelser om tillsynsuppdraget finns i lagen om statens revisionsverk (676/2000) och i den finanspolitiska lagen (869/2012).
Tillsynen över finanspolitiken inbegriper uppställandet av de styrande reglerna och bindande målen för finanspolitiken samt utvärderingen av deras uppfyllelse. Tillsynen omfattar efterlevnaden av det medelfristiga målet (MTO) för de offentliga finanserna, MTO:s korrigeringsmekanism, uppgörandet och genomförandet av planen för de offentliga finanserna och efterlevnaden av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. I tillsynen ingår också att bedöma realismen i de makroprognoser som ligger till grund för finanspolitiken och att i efterhand bedöma prognosernas tillförlitlighet i enlighet med statsrådets förordning om en plan för de offentliga finanserna (120/2014; ändrad genom förordning 601/2017). Revisionsverkets tillsyn främjar reglernas transparens och begriplighet samt stabiliteten och hållbarheten i de offentliga finanserna.
I enlighet med 6 § i lagen om statens revisionsverk lämnar Statens revisionsverk denna särskilda berättelse om övervakningen av finanspolitiken till 2017 års riksdag.
Huvudsakligt innehåll
Denna rapport om övervakningen av finanspolitiken innehåller en förhandsbedömning av efterlevnaden av de finanspolitiska reglerna och uppfyllelsen av regeringens mål 2017 och 2018. Vi behandlar även styrningen av de offentliga finanserna som helhet, dimensioneringen av finanspolitiken, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna, strukturreformernas framskridande och efterlevnaden av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
Enligt revisionsverkets bedömning förbättras den offentliga sektorns finansiella balans inte enligt regeringens målsättning under den innevarande valperioden trots att ekonomin går bättre. Beräknat utifrån finansministeriets prognos kommer det konjunkturrensade strukturella saldot i den offentliga sektorns finanser att försämras 2017 och 2018. Det nominella saldot kommer inte heller att uppnå balans under valperioden så som fastställts i målen eftersom statsfinanserna stärks långsammare än planerat.
Regeringens tilläggsbudgetar för 2017 följer reglerna för utgiftsramen. Budgetpropositionen för 2018 avviker från dessa regler genom att finansieringen av Rundradion flyttas utanför ramen. Revisionsverket anser att flytten undergräver ramsystemet trovärdighet. Iakttagandet av ramen för valperiodens sista år 2019 och därmed av den sammantagna ramen för hela valperioden försvåras av att ett anslag på 18,6 miljarder euro för landskapens finansiering ska tas med i ramen för statsfinanserna.
Enligt förhandsgranskningen följer Finland reglerna i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande och korrigerande delar 2017. Om man beaktar de möjligheter till flexibilitet som kommissionen gett är bedömningen att Finland följer reglerna även 2018. Utgående från finansministeriets prognos missar Finland målet med cirka 0,2 procentenheter när det gäller förändring av det strukturella underskottet 2018 trots att möjligheterna till flexibilitet beaktas.
Revisionsverket anser det viktigt att regeringen försöker minska hållbarhetsunderskottet genom strukturreformer. Social- och hälsovårdsreformen ger betydande möjligheter att främja detta mål. Propositioner om vård- och landskapsreformerna lämnades våren 2017, men deras effekter på hållbarhetsunderskottet är mycket osäkra. Genom att beredningen av reformerna fortsätter finns det möjlighet att välja lösningar som också är fördelaktiga ur ekonomisk synpunkt. I augusti 2017 beslutade regeringen om en familjeledighetsreform och att bereda en reformering av företagsstöden. Reformerna kan anses motiverade då syftet är att förbättra sysselsättningen och produktiviteten.
Bilagefiler
