sång afbrutet samtal till kl 1. på natten –
rigtigt kroglif. Som Ellan hufvudsakligast
var kommen för att sofva, fick den usligen
från 9, då hon gick och lade sig, till 1 ej en
blund i sina ögon, och kl 2 började ett
tamt rapphöns nere på gården att skrika
Så tuppen – det var en förskräcklig koncert.
Följade morgon flyttade vi till ett fint
hotell, uisedt af en gammal målare
Masson. Der hade vi det utmärkt bra,
och återvända dit så snart vvi ha ledigt.
Midt i skogen med soliga, landtliga rum,
snygga och nya, stilla, herrligt – intet annat
ljud än miljontals foglar som stämma upp
sin Morgonpsalm. – Vi togo en vagn och
reste hela dagen omkring i skogen, åto fru-
kost vid ett gammalt kloster, Franckard,
och kommo kl. 1 till fontainebleau der vi besågo
slottet i detalj. Vi sågo det så mycket bättre
som Vallery-Radot bedt oss gå upp till slotts-
fogden, en gammal afskedad kapten, åt
hvilken han skaffat platsen genom Freycinet i
verden. Denne gamle herre, Mr Carrière lät
visa oss alla rummen och våningarna så i detalj
att jag blef orolig för att Ellan skulle trötta
ut sig. två timmar ströfvade vi omking i
slottet. – Man må vara hur upptagen som

helst af det moderna lifvet, Frankrikes
historia har ändå en så märkvärdigt
fängslande magt att man t.ex. i Fontaine-
bleau blir alldeles gripen af alla min-
nena der. Och så vackert sedan! Något
sådant som Marie Antoinettes våning,
något så förtjusande smakfullt och rikt
har jag ej sett på länge. – Frans I, Henrik
IV (och sist Napoleon ha lemnat spår
öfverallt. Napoleons abdikation, skrifvet
på det historiska lilla runda mahognybor-
det gör en ondt att se – det är den mest
nervösa, galna stil, darrande med plumpar
streck och så det förfärliga innehållet
som börjar med "Les puissances considérent
que l'Empearur Napoléon est un obstacle
à la paix d'Europe" etc.
– Nej nu sitter jag och pratar om Napoleons
afsägelse och afsked från trupperna då vi ha
få mycket intressant på närmare håll.
Bra gerna hade jag velat vara på Runebergs
dagen i Borgå, bra gerna hade jag velat höra
Björnson i Helsingfors Sade jag ej det,
qvinnoföreningsqvinnorna skulle slå embargo
på Björnson! Så ledsamt att Mamma ej
fick rå om honom. – Estlanders tal föreföll
i tryck långt och tråkigt. Tacka vet jag J. W Snell
man 1877!
Jag glömmer alldeles att tacka för de tu
bref jag fick i dag från Mamma och båda

Sustrarna. Någon rigtig extas för Björn-
son se jag ej i brefven – hvarför talar han
ej om något der lyrikern skulle komma till
sin fulla rätt?
Jag hade en rigtig succés häromdagen
på tramwayen till Madeleine. Här i
vårt hörn ser jag gubben Meissonier med
sitt hvita flodgudskägg och sina små krokiga
ben komma springande efter spårvagnen.
Jag stod på plateformen och gubben stälde
sig också der – 6 menniskor stodo emellan
oss. Då M. såg mig började han fäkta med
käppen och ropa: Bonjour, mon enfant,
il faut que je vous fasse tous mes comptiments
de votre tableau – il est tres bien – les trois
vieilles sont admirables, la vieille aux griffes,
et celle qui écoute, et le profil perda.
La main est joliment bien dessinée – J'aime
moins la femme en roauge, énfin, cela ne
fait rien, vous avez fait un des rares bons
tableaux du Salon.... –
Mamma kan
tänka sig, hur folk glodde på gubben som
alla känna, och mig, som stod mellan
en sömmerska och en dame de la halle som bar
en korg med kålhufvuden, mig sla Jag med
hatten i hand, stammade: Monsiuer Meissonier
vous me rendez tres heureux par ce que vous
me dites là o.s.v. Så roligt det var för

mig såg jag ändå tydligt hur löjlig scenen
var. –
måste ha förefallit
När gubben var trött att skrika
öfver alla menniskorna och högre än
rasslet från hjulen, sade han: Je me mettrés
à cote de vous, mon enfant (en titel
som han gaf mig hela tiden), och så pratade
han under de 25 minuter som behöfvs
för att komma ned till Madeleine – Der
hoppade han af helt vigelant (76 år)
och så tog jag afsked af honom. – Han
hade således sett, rigtigt ordentligt sett på
min tafla, ty kan talte om den i detalj
med en massa mycket rigtiga anmärkningar
om fonden o.s.v. – Var det ej roligt?
Lustigt att höra gubben jämra sig: Vous
ne pouvez pas vous imaginer combien
j'ai ragé depuis deux jours! Je commençais
un dessin sur un sacré papier bleu
qui boit l'luere de chinc, – je me suis mes à
gratter, et je suis arrivé a enlever la Colle
du papier – la dessus je mets de l'aquarelle –
ça ne marche pas, et voilà mon dessin abimé, de
– Jag började tala om några yngre målare som
han gick åt dugtigt och då jag anmärkte
att det icke är godt att hålla sig uppe allt-
jemnt sade han: Le seul moyen d'être toujours
à la hanteur, c'est de se dire devant une toile
blanshe: je ne suis "rien, mais je veux tout

savoir. – Det är ej så dumt som regel.
Anse hvarje ny tafla som en ny verld
med nya rön, nya medel och ett nytt
utförande, det är rätta sättet att ej
upprepa sig sjelf. "Voyez vous, je vois
de la pensée dans ce que vous faites,
et
la
plupart des jeunes gens d'aujourdhui
se 'ont que la routine et ce lamentable
besoin d'étonner les imbéciles.
– Vallery-Radot poerar hela dagen
i morgon hos mig och äter frukost au
galop med oss. Vi göra ej tecken till cere-
monier med honom. Han är 33 år som jag
är Legonvés neveu och Scribes petit neveu,
har varit sekreterare hos Freycinet, mycket
lierad med Gambetta, Jules Simon, hela franska
akademin och kammaren – en ovanligt fix
karl, och en mycket god skriffställare – han
har bl.a. skrifvit boken om Pasteur som
Annie läste härom året. Nu är han gubben
Pasteurs sekreterare och rådgifvare – en litet
skeptisk parisare sade han hejda gubben
P. i hans naiva ifver och entusiasm,
hindrar honom att göra galenskaper och
förgå sig o.s.v. – I dessa dagar skall
en ny bok af honom komma ut, en
slags psykologisk studie öfver Mme de Sévigné.

Han har en beläsenhet som få menniskor
och är en fein schmecker hvad stil och skrif-
sätt beträffar – kan citera i oändlighet
och berätta anekdoter, yttranden och
små karakteristiska historier om märkli-
ga män från alla tider. Med ett ord
"högst intressant" – Apropos Schauman
så erfar jag till min glädje att han ej
har något emot mig ehuru han på
två månader ej skrifvt till mig och
svarat på mitt bref Det var så vän
ligt som jag kunde skrifva, men jag
tänkte, icke för thy att han, snarstucken
och besynnerlig, som han är, deri fun-
nit något anstötligt. Han är för komisk
ändå – hans funderningar i qvinnofrågan t.ex.
med "Ehret die frauen o.s v.
I förra veckan voro vi på middag hos
Runebergs med Hulda, Berndtsons o.
fr Aina. Valter är alldeles betagen i
Hulda. Umgänget mellan Rs och oss
blir ej särdeles lifligt, tycks det. Fru
Lina är så precis, Åbo-aktig och rätt-
tänkande att hon liksom verkar tyngan
de. –
Hvad skulle Mamma vilja ha i klädes
väg? Då vi snart måste börja trafva

i magasinerna igen för att få sommar
mundering åt Ellan, vore det så herrligt
att veta hvad Mamma helst skulle
ha, så att jag ej skickar något alldeles
idiotiskt Till flickorna Brandt skall
jag skicka sådana der sommastyger
som i fjol och kanske några billiga
pararsoller.
Farväl, älskade Mamma – I går var
jag hos Kaufmanns på en fjollig
middag, dit Ellan, trött af resan
(2 timmars färd) ej ides gå. Violon-
cellspelerskan Galitzin en pladdrig
aktrisaktig halfgammal pariserartist,
med mun på skaft och historier om alla
menniskor och herrskapet Jürgensens,
så opar som möjligt. Kaufmann
och hans fru kunde alls ej hålla stången
med Galitzin (född rysinna, men här sedan
barndomen) Jürgensens brydde sig ej derom
och jag och hon utförde derför en dialog
vid bordet hela tiden.
Farväl ännu en gång – Gud välsigne
Eder alla. –
Eder
Atte