En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901
)
)
)
)
arbetare beställningar Bibeln demokrati diktatur gräl grekiska kläder konsthandel krig politik religion (fenomen) republik (statsskick) sällskapsliv sjukdom (tillstånd) slagsmål språk utställningar väderlek
Paris 18 april 1888
Älskade Mamma
Det käns så obeskrifligt skönt att
för första gången på länge vara qvitt all
sveda och värk i hufvudet; hvarken tandvärk,
käkvärk, örvärk eller migrän plåga mig i dag.
Också har vädret varit helt menskligt
Ingen sol visserligen, men 10 grader varmt
och lugnt. I dag har jag arbetat som karl, fastän
jag sjelf säger det, och Lydias hufvud är
nu så godt som färdigt. I morgon väntar
jag gubben Bulla, som bestält taflan. Han
skall dessutom säga mig om jag bör skicka de
romanläsande flickorna till München eller invän-
ta de amerikanska tafvelhandlarne här.
"Marknaden är mycket flau", som Morbror Gustaf
brukade börja sina bref till Roy, och här tänker
ingen på att köpa taflor. För resten ser den
politiska himmeln myckt molnfull och hotande
ut. Den der Boulanger som med stora steg trafva
till diktaturen, gör alla menniskor alldeles
galna. Hans popularitet bland alla möjliga
äfventyrare, löst folk (dertill räknar jag boule-
vardiner af alla samhällsklasser) sluskar
soldater och journalister är alldeles ofattlig
Den är och existerar, det är säkert och
tidningarna af alla nyanser kunna blott
konstatera den. Vill han (och det gör han)
endera dagen kasta republiken öfverända
med parlamentarism och frihet och allt,
så kan han det bättre än Bonaparte,
och Gud skall veta ändå att Bonaparte var
en annan karl. Aldrig hade jag trott att
fransmännen (packet, flertalet) var ett
så hufvudlöst och slafviskt slägte som
de i dessa dagar visa sig vara. – Hvem
betalar fiolerna, det fråga alla förståndiga
sig. Och denna uppsjö af flygskrifter,
tidningar, ritningar, visor allt till Boulanger
ära måste kosta hundratusental. Millioner
cocarder med "vive Boulanger", få delas ut
bland arbetarne. Och hvarför, hvarför
går dessa förskräckliga blaguer i folk?
Ja det är omöjligt att veta – ty man
kan väl ej på allvar tro att han skall
kunna göra allt det han lofvar, göra arbetaren
lycklig, ta tilllbaka Elsass Lothringen och genom
föra alla de reformer som skola förvandla
frankrike till ett Eldorado. – Det är ynkligt
och löjligt. Märkvärdigt är att jag ej känner
en enda boulangist, men ändå äro alla
de låga klasserna
äro
hans ahängare. Man
skojar numera öppet med republiken, med
"le parlamentarisme inmpuissant, "le gou-
vernement faible" o.s.v. Kommer Bonlanger
till det asiatiskt absoluta välde han
eftersträfvar, så ha vi kriget här. Preussen
och Tyskland vore ju galna om de ej skulle
försöka att slå en sådan Pratmakare till
marken. –
Vi lida ej af denna psykiska
störing, denna epidemi som fått namn
af Boulangism, utan se på den som
nyfikna och förvånade åskådare. Emeller-
tid är upphetsningen sådan att t .ex Gallén
och Järnefelt på ett ölställe hålllit på att
bli ihjälslagna för det de (dumt nog)
fällt något förklenande yttrande om
denna pöbelns afgud. Järnefelt fick
en bierseidel i skallen och Gallen ett
dolkstygn i ansigtet – icke farligt lyckligt-
vis. 200 rasande vildar kastade sig öfver
dem och någon af dessa skurkar var dessutom
armerad. Och vore denne Boulanger något -
En ljugare, en simpel figur som ej gjort strå
i kors för att bli en verklig mensklighetens
heros. Usch hvad menniskorna är för
ett pack! Ja längre jag lefver desto större
hat får jag till denna majoritet som
alltid representerar det lägsta, det uslaste
det fulaste i den redan i och för sig sjelf
så fula menniskonaturen —
I dag fingo i bjudning till middag hos
Lewenhaupts onsdagen d. 18 april. Utom
prins Eugen komma dit prins Oscar och
hans gemål "enligt pinsessan Bernadottes
önskan bära damerna höghalsade kläd-
ningar" – heter det – jaså hon, Munckskan
börjar nu också "önska uttryckligt"
— Vet mamma hvad jag studerat de senaste
aftnarna – jo nya testamentet på grekiska,
som jag köpte häromdagen med fransk
öfersättning. Jag jemför med vår svenska
version och får, då jag ännu kan litet
grekiska ofta en helt ny föreställning
om ett och annat ställe genom denna
jemförelse.
I morgon ha de en stor finsk kärleksmåltid
i Palais Royal. Ellan har ingen lust att
gå, jag ej heller – får se om de komma
att anse oss vara högfärdiga. Men vi
två, vi ha nu under 15 år ej varit
annat än alla menniskors odmjuka tjenare,
gått ofverallt, lett mot alla och hållet
med alla i sällskapslifvet – nu tycker jag
vi kunna få roa oss med att roa oss sjelfva
och hvarandra för en tid åtminstone, ty
verlden kommer väl ännu att ta ut sin
rätt någongång i verlden (Le plus tard possible
önskar jag). – Nu godnatt sof godt som
jag tänker göra det. Gud vare med Eder
alla önskar Ellan och
Eder Atte.
All värk har gått över; vädret är "mänskligt".
Edelfelt har arbetat "som en karl" idag.
Lydias huvud är nästan färdigt; Bulla som har beställt tavlan kommer följande dag.
Joseph Bulla
Bulla får säga om "Två läsande flickor" ska skickas till [utställning i] München eller vänta på den amerikanska konsthandlaren i ateljén.
München Joseph BullaIngen tänker på att köpa konst i Paris; marknaden är som morbror Gustaf Brandt brukade beskriva den för Roy.
Paris Gustaf Brandt Gustave RoyDen politiska situationen är oroväckande; Boulanger strävar till diktatur.
Georges BoulangerBoulangers popularitet bland äventyrare, sluskar, löst folk i alla samhällsgrupper, soldater och journalister är ofattbar.
Georges BoulangerOm Boulanger vill göra sig av med republiken, har han bättre möjligheter än Bonaparte.
Napoleon III Bonaparte Georges BoulangerEdelfelt har aldrig kunnat tänka sig att det stora flertalet ("packet, flertalet") av fransmännen är så huvudlösa; det sprids flygskrifter, tidningfar, ritningar och visor; kokarder med texten "Vive Boulanger" delas ut bland arbetarna; förnuftigt folk frågar sig vem det är som ska betala; de tror väl inte på allvar att Boulanger kan göra arbetarna lyckliga, ta Elsass Lothringen tillbaka och genomföra alla utlovade reformer som kan göra Frankrike till ett Eldorado; det är rent löjligt.
Frankrike Elsass-Lothringen Georges BoulangerEdelfelt känner inte en enda boulangist, men ändå har Boulanger så många anhängare; anhängarna finns bland "de lägre klasserna".
Georges BoulangerMan skojar nuförtiden öppet med republiken, den okapabla och kraftlösa parlamentarismen och den svaga regeringen.
Om Boulanger får den makt han vill ha, blir det krig; Preussen och Tyskland skulle inte kunna låta bli att slå en sådan "pratmakare" till marken.
Tyskland Preussen Georges BoulangerEllan och Edelfelt lider inte av "denna psykiska störning" och "epidemi" som boulangismen är; de ser på som åskådare.
Ellan de la Chapelle Georges BoulangerUpphetsningen i samhället är dock stor; Gallén och Järnefelt höll på att bli ihjälslagna på ett ölställe för att de fällt förklenanade yttrande om Boulanger; Järnefelt fick en ölsejdel i huvudet och Gallén ett lyckligtvis ofarligt dolkstygn i kinden.
Axel Gallén Eero Järnefelt Georges BoulangerJu äldre Edelfelt blir desto negativare inställd blir han gentemot majoriteten; den representerar det fulaste i människonaturen.
Edefelt och Ellan är bjudna till Lewenhaupts den 18 april; gäster är prins Eugen, prins Oskar med gemål, som önskar att damerna har höghalsat.
Augusta Lewenhaupt Eugen Carl Lewenhaupt Ellan de la Chapelle Oscar Bernadotte Ebba BernadotteEdelfelt studerar nya testamentet på grekiska med hjälp av en utgåva som innehåller en översättning till franska ; Edelfelt jämför med den svenska översättningen och eftersom han kan en del [gammal] grekiska får han en ny uppfattning om många passager.
Det är stor finländsk middag följande dag; varken Ellan eller Edelfelt vill gå dit; de andra kommer kanske att tycka att de är högfärdiga om de inte kommer; Edelfelt konstaterar att både han och Ellan har varit sällskapliga och roat andra i femton år, de vill nu roa sig för sig själva och med varandra.
Ellan de la Chapelle
)
