En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901
)
)
)
)
)
)
hotell karriär kvinnor kyla resor sällskapsliv tåg väderlek vinter
Petersburg tisdag 15 har 86
Älskade Mamma,
Paul Etter var mig till möte vid stationen och för-
klarade att jag vore välkommen till dem efter
som de voro fullkomligt installerade, och derföre
bör jag nu hos gossarne, och märker att jag ej generar
någon annan än möjligen Alexei, som skall få
betala för sitt besvär. Usch, så Petersburg
såg ruskigt ut redan första afton. Denna
kalla fuktiga dimma, som tränger igenom
märg och ben, detta fasliga snöglopp på gatan-
och detta mörker kunna ta kuraget af hvem som
helst. Resan hade gått som alltid, ganska
mycket ledsamt efter er, småläsning och prat
med en och annan. Tudeer var magnifik : grefve
furste, kung, kejsare, Gud, Brahma Buddha
och Wischnu allt i en person. Och så han
känner till allt sedan, isynnerhet hofvet. "Di
så' just" eller "Di bo mig just" o. s. v. Då är
naturligtvis deras majestäter. Spåre var tystlåten
Gossarne Etter äro bättre installerade nu än
i fjol. Vid Moikan, ej långt från Haakskys
kan. Det ledsamma är att Paul har
tjenstgöring i går och har det ännu i dag
i Paulowsk, hvadan jag alls ej får se
honom om jag reser i dag, hvilket jag fört-
farande är just besluten att göra. I det
ohyggliga vädret i går var jag på visiter
Träffade ej Albedinskys, som voro ute
men deremot Manzeys, Armfelts och Sofi
(M. f. d, Wolkoff. Koki som var med mig
sade mig näml. att hon skulle vara mycket
ledsen att ej få träffa mig. Hennes man
var ej hemma, och som jag var på godt humör.
steg jag på. Jag träffade henne midt ibland
tapetserare och drängar, ty de ha för två
dagar sedan flyttat till en nya våning
med Furstatschkaïa. Hon hade embellerat
tog emot mig mycket vänligt och gladt,
för gladt t. o. m. för att det skulle varit
rigtigt naturligt. En viss affektation låg
skys
öfver henne; med en aplomp som jag känner
igen hos henne talade hon om "mon mari
par se "mon mari" par là. Jag kan ej begripa
annat än att hon är förtjust i honom.
för resten är det med fiendskapen med
Wolkoffs precis som jag trodde – d. v. s.
större i orden än i verket. I det hela tagit
är han helt och hållet accepterad af familj
jen, Manzeys hade t. o. m inredt en del
af våningen åt de nygifta, då de åter
vände från utlandet. Detta hade dock Mischa
refuserat och hyrt en våning på Hôtel
'Europe, som kostade 25 rubel per dag.
Nu får hon sitt lystmäte af betjenter vagnar
o. s. v. – När menniskor kunna finna sin
fröjd deri och ha råd, så hvarför ej. – Jag
insåg nu att hon ändå aldrig hade varit
något för mig. Konvention, konvenans,
komfort, detta omsorgsfulla igenproppande
af alla draghål som kunde tillföra en nya
idéer, nya känslor – nej, nej, njetodobra
marcher. Hos föräldrarna Manzey var
Buistroff, sig lik, pontifierande. Manzeys
sade allvarliga ut och hade ej Buistorf
och Koki Etter varit, skulle de nog ha talt
med mig om sina bekymmer, derom är jag
säker. Om aftonen var jag på middag
hos Armfelts och så sutto vi och hängde
till kl. 2 på natten. Hela det dästa,
tunga i luften, dunbolstret som ligger
på bröstet och hindrar mig att andas,
kände jag så väl igen. Möjligtvis gjorde
vädret sitt till, ty fastän jag sett förfärlighet
i den vägen här, har jag aldrig varit med
om ett värre hundväder. Jag har också
fått mig snufva. – Alls talte med vän
skap om Bertha, och jag tackade på hem-
nes vägnar. Armfelt grälade ej en gång
med sin fru i går, och hon var också på
godt humör, men jag hade ändå hela tiden
den der ansvarsfulla känslan att hålla
konversationen vid magt.
Ledsamt är att jag ej fått träffa Albedin-
skys, för att få se om Mamma skulle vara
densamma här som på landet. Jag tror
dock ej att det lönar mödan att vänta
ett dygn för den högst tvifvelaktiga
chancen att träffa dem i dag. De så ju
emot om torsdagarna, och till fredagen
kan jag ej vänta för deras skull. Koki
är der hvarje torsdag, och han säger
att fru Albedinsky tydligt protegerar
honom. Måtte det lända honom till nytta
på hans karrier. Kokis arbete är f. n.
att läsa alla tyska o. engelska tidningar
Konfekten skall skickas. Visserligen äro
menniskorna vänliga mot mig här, men
jag längtar ändå härifrån. Nu skall jag
och lemna kort till "les frires" – helsa alla
tusenfaldt – jag saknar Er dugtigt –
Atte
P. S. I går bjöd jag Koki på frukost hos
Borel, tusen vi gingo till Albedinskys.
Edelfelt har kommit till S:t Petersburg och Paul von Etter kom honom till mötes på tågstationen; bröderna von Etter har installerat sig i en lägenhet i staden och Edelfelt bor hos dem under sin vistelse; Edelfelt verkar inte vara till besvär för någon annan än [betjänten] Alexei som ska få betalt för det extra arbete Edelfelt förorsakar.
Sankt Petersburg Alexej Nikolaj von Etter Paul von Etter von EtterS:t Petersburg såg ruskigt ut redan första kvällen; den kalla fuktiga dimman tränger genom "märg och ben"; snöglopp och mörker kan ta "kuraget", modet, av vem som helst.
Sankt PetersburgResan till Petersburg var som vanligt ganska tråkig; "småläsning och prat med en och annan"
Sankt PetersburgCarl Tudeer "var magnifik", han känner till allt och alla, i synnerhet hovet; "Spåre var tystlåten".
Valfrid Spåre Sten Carl TudeerBröderna von Etter bor bättre det här året än förra året; deras lägenhet är vid Mojkan, inte långt från Isakskyrkan.
Sankt Petersburg Mojka Nikolaj von Etter Paul von Etter von EtterPaul von Etter hade tjänstgöring [vid hovet] kvällen innan och är fortfarande denna dag p.g.a. tjänstgöring i Pavlovsk; om Edelfelt reser denna dag hinner han inte träffa Paul von Etter; Edelfelt är fortfarande fast besluten att resa samma dag.
Pavlovsk Paul von EtterEdelfelt använde föregående dag till att göra visiter, trots ohyggligt väder; han träffade inte familjen Albedinskij, som inte var hemma, men däremot familjen Manzey, herrskapet Armfelt och Sophie Volkov (f. Manzey).
Nadine Armfelt Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Albedinskij Carl Alexander Armfelt Nikolaj Nikolajevitj Manzey Manzey Alexander ArmfeltSophie Volkov hade "embellerat", blivit vackrare, och tog emot honom vänligt och glatt, lite för glatt för att vara naturligt; hon talade med "en aplomp", självsäkerhet, om "mon mari", min man hit och min man dit; fiendskapen mellan Michail Volkov och familjen Manzey verkar högst överdriven; familjen hade inrett en del av sin lägenhet för de nygifta, men Michail Volkov hade ändå hyrt en våning på Hôtel d'Europe som kostade 25 rubel per dag; nu får Sophie Volkov sitt lystmäte av betjänter och vagnar; all denna konvention, konvenans och komfort där nya idéer eller känslor inte har någon plats är något som Edelfelt inte förstår; Sophie Volkov hade inte varit rätt kvinna för honom insåg han nu, "nej, nej, njeto dobra marcher" [nej, nej, det går inte bra].
Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Manzey Michail Sergejevitj VolkovHos familjen Manzey var också Bystrov och Koki von Etter; hade de inte varit med hade Sophie Volkovs föräldrar säkert talat med Edelfelt om sina bekymmer.
Nikolaj Ivanovitj Bystrov Nikolaj von Etter Nikolaj Nikolajevitj Manzey ManzeyPå kvällen var Edelfelt hos herrskapet Armfelt; "så sutto vi och hängde till kl. 2 på natten"; också där kändes atmosfären tung och tryckande, "hela det dästa, tunga i luften, dunbolster som ligger på bröstet och hindrar mig att andas"; kanske gjorde det förskräckliga hundvädret sitt till; Edelfelt har fått snuva.
Nadine Armfelt Carl Alexander Armfelt Alexander ArmfeltAlla talade med vänskap om Bertha [Edelfelt].
Berta EdelfeltArmfelt grälade inte en enda gång med sin fru, men Edelfelt hade hela tiden känslan av att han hade ansvar över att konversationen hölls igång.
Nadine Armfelt Carl Alexander ArmfeltDet var ledsamt att Edelfelt inte fick träffa Albedinskijs; han hade gärna sett om "Mammà" [frun i familjen Albedinskij] var densamma i staden som på landet [på Haiko]; Albedinskijs tar emot gäster om torsdagar och så länge kan Edelfelt inte stanna i S:t Petersburg; Koki von Etter besöker Albedinskijs varje torsdag och säger att fru Albedinskij tydligen protegerar, beskyddar, honon; Edelfelt hoppas att detta ska vara till nytta för Kokis karriär; för närvarande består Kokis arbete av att läsa alla tyska och engelska tidningar.
Sankt Petersburg Haiko Albedinskij Nikolaj von Etter AlbedinskijEdelfelt lovar sända konfekt hem; han konstaterar att människorna i Petersburg är vänliga mot honom, men att han längtar därifrån; nu ska han lämna kort till "les fréres", bröderna [von Etter?] och avslutar sitt brev med hälsningar till alla, "jag saknar Er dugtigt".
Sankt Petersburg Nikolaj von Etter Paul von Etter von Etter
