En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901
amiraler arbetare ateljéer beställningar borgerlighet fotografier hederstecken hysteri konsthandel kvinnor läkare landsbygd militärer (personer) nationaldagar pastell resor sjukdom (tillstånd) sjukhus utställningar vetenskapsmän
Paris lördag 3 Julia
Älskade Mamma,
Mamma må tro att det skärm mig i
hjertat när ni tala om hur gudomligt
vackert och lugnt ni har det på Haiko
nu. Jag har läst om Mammas och
Buttis bref flere gånger för att i inbillnin
gen lefva mig in i Haiko sommarlif.
Nu får jag vänta ännu litet längre
än jag tänkt på glädje att resa hem
ty jag gör en pastell, (som skall vara
färdig om onsdag) af en amerikansk
professional beauly, Miss Cult, verket
gen en af de vackraste menniskor jag
sett i min tid, Ellan och Hulda inbegript
Det var lustigt. Senaste torsdag kom
en äldre amerikansk herre hit, priser
serade sig som amiral Maxise, och
frågte om jag ville göra en pastell bara
hufvudet af en ung dam. Jag svarade
att jag skulle resa, men att mitt pris
var 2000 frcs. Han hade sett min Pasteur
Rue de Sère och på salongen och sade att
ingen annan än jag kunde göra porträttet
så som han tänkt sig det. Kanske besin-
har ni är när ni får se modellen, sade
han, och så gjorde han tycker åt två
damer som sutto i en lända redan-
. Hon och modren. flickan var verkligen
gen förtrollande, och trots allt hvad
de sade, lätt att måla med bestämdt
drag, röd och hvit ny (alldeles Ellan
ny) brunt guldbrunt här, stora klar-
bruna ögon, hvita tänker, vackra
händer. Jag tänkte att 4 dagar,
om man förtjenar 500 frcs om dagen,
icke vore hela verlden, och så började
jag porträttet). Det har nu varit
2 seancer, och de äro redan mycket
nöjda. Denna amiral betalar por-
trättet och skall ha det till någonslags
skönhetsgalleri; flickan och modren se
ej ut att vara särdeles lika. För resten
är det eget amerikanskt att jag ej alls
begriper om gubben är kär i flickan,
eller bara en vän till familjen och skön-
hetsbeundrare. Han bemöter damerna
mycket respektfullt och de äro fullkom-
ligt comme il fast. Hon, flickan har
suttit för 11 porträtt förut: alla
möjliga i Amerika, samt för denna
talt fotografier. Hon är rigtigt
en typ för en professional beauty:
känner sin egen typ till punkt och
friska, diskuterar den lugnt och
objektivt, och vet troligen af att
hon är mycket vacker. Det kan
kände hon kommer att vara här
nästan vinter för att måla
(Efter ett afbrott) Just nu var här
en amerikansk konsthandlare hoppas
för att se om jag hade gjort något på
hans beställningar. Det hade jag naturligt-
vid intet, ty jag är ju ej hur än menniskor
och kan ej fördubbla min tid. Hoddes
sade att viss lust tillkor en mycket
god amerikansk familj, rik också, och
att Maxise, amiralen, var engelsman
och icke amerikanare.
Min lusembourgstafla sysselsätter mig
nu eftermisdagarna. Den får jag så pass
färdig att jag kan resa just vid
nationalfesten. På renaste lider har
jag alls ej hört om dekoration, kanske
går alltihop upp i röka.
Mamma får nu tänka sig att jag
är på resa i perasemäjoki, och
när jag kommer hem till Haiko, blir
det ju ändå ej senare än om jag före-
tagit min Eriksgöta genom Suomis landet
Den slandertskjoldska pastellen är
nu förstörd och usel och dum och allt
det der, men jag tror jag i alla fall
tar den med till Finland för att
möjligtvis se om den kan bli folk
af med litet retoucher
De plåga mig från alla sidor
med att få utställa Pasteur
Gent i Hantes, på rundsesa
i
i AmerikaHodges proponerade
mig ett rigtig ersättning. Det vet
jag att Turquet och Pasteur ej skulle
ju in på. Hvad Gud vidhommer så
ville jag tala med Pasteur, men har
två gånger förgäfves sökt honom
I går på e. m. förde Homén mig
i stora hospitalet
på "la sulpetrière" det jag så länge
önskar komma, och det det är mycket
svart för icke läkare att komma
in. Tänk 4000 paliguter epi-
leptiska hysteriska och slagrörda,
se Chef de la ceinique, en utmärkt
hygglig ung lärare, tog in i laborats
riet en flicka som var ett "vackert
fall" af la grande hysterie, och jag
var till den glad intresserad af allt
hvad jag fick se, att jag aldrig glömt-
mer det. Homnen och jag stodo bakom
en skärm så att hon ej såg oss.
så slog den franska läkaren två gånger
på en kopparplat, och vid andra
skrätten föll hon ögonblickligen i
hypnotisk sömn; alla möjliga
sattituder af glädje, sorg vrede
tog hon, genom att läkaren med
elektriskt ström retade de nerver
i ansigtet som stå i förbindelse med
extremiteternas motoriska nerver
och allt så sannt i rörelsen, så
menskligt och så vackert. Detta med
likasom ejblinkad
bröd
öppna ögon. ta söt han igen ögonen
och var hon kalateptisk d. v. s
styf som en bildstod min alldeles
för honom
viljelös så att hon lät ställa sig
i hvilken ställning som helst af läkaren
men var styf som steg om jag eller
Homén hörde henne. Men det under
ligaste af allt var somnambulismin
och det nya d. v. s. la snggestion
Morale, det äro att läkaren får
henne att tro hvad som helst.
Så sade han henne t. ex. "Voyez
vous le joli parterre de roses? och
pekade på golfvet. – Så gick hon
fram, plockade de imaginäsa
rosorna, luektade på dem, bland dem
i bukett, stark sig i fingret (Tänk!)
vet och såg blodet är det imagenära
paret o. s. v. – tills läkaren fick
en annan bild för henne. Så sade
han "voyous ma lille en verte
de champagne!" "mars vous savez
bien que cela ne monte à la tête"
i 'est fört, le champagne" sade hon.
(som ej fanns
Men hon lät sig öfvertalas. tog gladt-
drack så naturligt, läppjade, stacks
näsan af kolsyran, och sade han:
mars s 'i peur que vous ne soyez
grise maintenant – jo verkligen,
hon tog sig åt pannan och var
sig åt som om hon druckit för mycket
raglade och sade "je vous avais bien
dit que je ne pouvait pas supporter
du champagne" – underligt att
hon ej hörde ett ord af hvad kommer
och jag sade, fastän vi talade med
här röst.
Under de elektriskt experimenten fick
hon ett anfall som jag tyckte var
rysligt att åse, men som läkarne
togs mycket lugnt. Hon stod som
en sprattbåge, styf på golfvet, stödar
de sig bara på fötterna och hufvud,
ansigtet förfärligt försidet och med
samma stönande som i fallandesot.
Men så kom hon sig, Homen och
jag kropo fram tillbaka bakom vår
skärm, tysta som mot, läkaren
räckte henne, och så hade hon
ingen aning om hvad som försig-
gått, att någon varit der o. s. v.
utan talte lugnt och med vänlig
hastig pariseralcent om duscher
o. d. som läkaren talt om innan
hon softs. Och så ett gladt: Merie
monsieur, au revoir doiteur!.
och så gick hon med spenstig gång
glad och kry. – Det var till den
glad storartadt, och jag kände mig
stå framför ett så stort naturens
mysterumm att jag hela aftonen
bara tänkte på hvad jag sett.
Hysteri, som fallandesot beror
på ärftlighet, alls ej på någon-
sorts excesser som man förr trodde
också att de flesta palienterna i
Salpetrière bourgeoiser och arbeten
stor utan några dåligt anteidentio
Tänk att det har lyckats här-
söt och hans elever att borta t. ex.
partiel förtamning genom denna
suggestion: d 'idées". Detkommer t. ex.
en person behöftad med dylikt
lyte, Charrot försätter honom
i somnambuliskt tillstånd och öfver
talar honom att han kan röra
temmen och lemmen börjar höra
sig. Homen går alldeles upp
i dessa experiment nu, och anser-
med rätta att denna gen af veten-
skrapen är bland det intressantaste
i vår tid.
I dag reser meyer till Finland, och
den som kunde följa med. – Och nu
Farväl, helsa flickorna hjertligt från Atte
Det skär i hjärtat att läsa i Alexandra Edelfelts och Berta Edelfelts brev om hur vackert det är i Haiko nu.
Haiko Alexandra Edelfelt Berta EdelfeltHemresan är uppskjuten litet till: Edelfelt ska måla ett porträtt av miss Colt.
Lisette de Wolf ColtMiss Colt en av de vackraste människor Edelfelt har sett i sitt liv, Ellan de la Chapelle och Hulda von Born inbegripna.
Hulda von Born Ellan de la Chapelle Lisette de Wolf ColtPorträttet av miss Colt har beställts av amiral Maxcse, som har sett porträttet av Boije, "Parisisk modell" och porträttet av Ville Vallgren och Antoinette Råström; Maxcse menar att ingen kan göra miss Colts porträtt som Edelfelt.
Antoinette Råström Knut Boije af Gennäs Ville Vallgren Lisette de Wolf Colt Frederick Augustus MaxseMiss Colt är lätt att måla; hon har bestämda drag; hennes hy liknar Ellan de la Chapelles hy; beskrivning av miss Colt.
Ellan de la Chapelle Lisette de Wolf ColtAmiral Maxcse beställer porträttet av miss Colt till sitt "skönhetsgalleri".
Lisette de Wolf Colt Frederick Augustus MaxseEdelfelt förstår inte relationen mellan amiral Maxcse och damerna Colt.
Lisette de Wolf Colt Frederick Augustus MaxseMiss Colt har suttit för elva porträtt och ett stort antal fotografier; hon diskuterar sin skönhet, vet att hon är vacker.
Lisette de Wolf ColtHodges har frågat efter sina beställningar.
HodgesHodges har berättat att miss Colts familj är fin och rik, att Maxcse är engelsman.
Hodges Lisette de Wolf Colt Frederick Augustus Maxse ColtMålar "I Luxembourgträdgården" om eftermiddagarna; blir resfärdig till [franska] nationaldagen [14 juli].
Edelfelt har inte hört något om hederslegionen.
Alexandra Edelfelt får föreställa sig att Edelfelt är på den planerade resan i Finland, som inte blev av; han kommer inte till Haiko senare än om han skulle ha varit på resan.
Finland Haiko Alexandra Edelfelt"Au Bois de Boulogne" är förstörd; Edelfelt tar den ändå med sig hem och ser där om den går att retuschera.
Edelfelt har fått förslag från olika håll om att ta porträttet av Pasteur på utställningsturné och visa upp den i Gent, i Nantes, i Amerika; Hodges har lovat en riklig ersättning för det; Edelfelt vet att Turquet och Pasteur inte skulle gå med på det.
Amerika Gent Nantes Louis Pasteur Edmond Turquet HodgesVill tala med Pasteur vad [oläsligt, Gand?] vidkommer; Edelfelt har uppsökt Pasteur två gånger förgäves.
Louis PasteurEdelfelt var dagen innan med Homén på sjukhuset la Salpêtrière; såg en demonstration med en hysterisk flicka, lång beskrivning av hypnos m.m.
Ernst Alexander HoménHysterin beror på ärftlighet, inte på excesser; de flesta patienterna i Salpêtrière kommer från en borgerlig eller arbetarbakgrund.
Charcot och hans elever har lyckats bota partiell förlamning med suggestion d'idées.
Jean Martin CharcotHomén går upp i Charcots experiment och menar med rätta att den här grenen av vetenskap är den mest intressanta i tiden.
Jean Martin Charcot Ernst Alexander Homén