friskhet. Den 15 öppna vår utställningen
hos Petit. Ledsamt nog har jag rakt
ingenting att sälja, utan utställer blott
Mme Saussines porträtt samt två pasteller
(ett hufvud som Neovius skall ha och
Boije).
I dag är det "le grand pris de Paris"
på Longchamps. Stackars sportsmen och
stackars publik. Det duggregnar så jemnt
och så vått att hvar och en som sticker
sin näsa utom dörren på tio minuter
är alldeles genomvåt, vägar och stigar
äro gement smutsiga och de stora vagnar-
na som resa till kapplöpningen se för ynkli-
ga ut. Konni är naturligtvis derute. Han
beklaga sig öfver sin reskamrat, en herre som
heter Liljeblad, någonslags pappersonasse menniska,
Denna figur kan ej ett ord af något främmande
språk och ehuru han är första gången utom
Finlands gränser, bryr han sig ej om att se nå-
got utan sitter hemma på hotellet med en
annan figur, Gröndal från Åbo dricker toddy
och drar sin spader. – Den slags finskhet
kommer man så sällan att tänka på
härute, der man mest träffas ihop med
lifvade och vetgiriga landsmän, att man
icke nog kan förvåna sig öfver den då man nå-
gongång
står
ansigte mot ansigte inför detta feno-

Om ni nu skrifver att det är alldeles
förtjusande väder hemma, att Haiko är
gudomligt o. s. v. så blir jag högst för-
tviflad. Jag har redan nu så stor
lust att laga mig hemåt, att jag knap-
past kan inse huru jag skall hålla
ut till slutet af månaden.
Sedan Kergorlays porträtt blef färdigt
har jag haft det litet lugnare – också
mår jag nu bra. En massa omsorger
brådskan, åskvädret m. m hade bragt
mig i ett tillstånd af nervositet som
var högst obehagligt.
Hvad det skall bli roligt att höra om
promotionen, om Anni på balen
o. s. v. Jag har ej sett någon promstion
sedan 1873, då jag sjelf var marskalk,
och der jag vid middagen var med om
ett värre fennomangräl med anledning
af J. V. Nordströms jubelmagisterskap
och det telegram som skulle afsändas
till honom.
Jag känner mig så innerligen lat
sedan några dar – det är troligen reaktionen
efter arbete icke mycket, men många-
handa. – häromdagen hade kulturmi-
nistern Goblet varit på frukost hos

Pasteur, och lär då ha talt om heders-
legionen för mig. Det ser således ut som
om det blefve en verklighet. Jag tänker
med en viss fasa på all den ovilja
detta skall väcka på vissa håll.
Menniskorna, (mina skandinaviska vänner)
ha varit som galna att låna pengar
af mig i vår. Förr har jag sagt att jag
skulle behöfva en sekreterare, nu skulle
jag dessutom vilja ha en bokhållare
som kunde hålla reda på denna mycket
invecklad och ifriga affärsrörelse.
Oläsligt. Om onsdag har jag Runebergs
till middagsoläsligt, hvar det vet jag ännu
icke. – I går åt jag middag hos Cham-
bure – jag ser att han verkligen ej gör tecken
till ceremoni med mig och att det verkli-
gen gör honom nöje att ha mig der.
I slutet af månaden reser han med Gum-
man Saussine till Ems, men lemnar gum-
man der med Mlle Müller, hennes höger hand
och reser så, troligen med Portalis, till Schweitz
Nürenberg, Prag och Dresden, samt stannar
några veckor hos Portalis i hans gamla Kastell
i Schweitz, dit jag för resten också är bjuden
fastän jag ej begagnar mig af inbjudnin
gen. – Tusen helsningar och skrif snart
Atte
Har ni ännu inte fått sommartygena och pappret, afsända d. 19 maj häri-
från.