bekantskap. Hos Pasteur äro i afton
Bonnat och bryggaren, miljonären
Kaptejn Jacobson, hedersdoktor m. m.
Jag hoppas jag i alla fall skall få
göra hans bekantskap en af dagarna.
Pasteur (sonens) bref till mig i går innehöll
den glada underrättelsen att jag lär vara
föredagen att få hederslegionen efter Salongens
slut i sommar. Som saken ännu kan gå om
intet, är det ej värt att tala om den för
någon. Roligt vore det, ty jag har ej gjort
en enda "courbette" för denna utmärkelse. En
massa folk kommer visst att skrika, men
det får man ju alltid bereda sig på. "Allen
zu geffallen est unmögligh" står det på
Schifferhaus i Lybeck facad. – Som sagdt, tala
ej om det. Hemma betyder en dylikt dekoration
mindre, men här har "la legion d'Honneur" hela sin
prestige qvar, isynnerhet om den ges efter
och i anledning af Salongen och icke genom
ministeriella intriger.
I förrgår, nej i onsdags skickade jag från
Mag. du Louvre. tygerna, några strumpor, några
paryrer m.m. Som ni alls ej skrifvit hvem
som skall har sommarn klädningarna, (utom två
åt flickorna Brandt) tog jag två ljusa (åt
flickorna, alldeles moderna i ljusblommigt tyg,
en mörkblå med hvita prickar åt Mamma

och 4 grå eftersom bokhållaren försäkrade
att 2 tygstycken skulle gå åt till en draperad
klädning. som kanske Endast en alldeles slät
sådan kan göras af ett stycke 9 meter.
Paryrerna med små kravatter kunna fästas
på hvilken klädning som helst och jag ser
dem bäras alldeles allmänt här.
I går var jag på middag hos Chambure med
Portalis och hans gamla kusin grefve de Savigny.
Båda två äro rigtiga originaler och typer
för gamla ungkarlar, men båda måla eller ha
målat och sysselsätta sig mest med konst och
litteratur, och jag är derför ej ett ögonblick
rädd att plåga dem med konstprat.
Denne grefve de Kergorlay som jag nu målar,
är också dilettant. Hans bror, en ultra
hvit royalist, f. d. deputerad, var här i går
under hela seancen.
Inte är det underligt att dessa herrar äro
royalister. Deras farmor
mor
och farmors syster ha
bl. a. blifvit halshuggna såsom "misstänkta"
d. 6 Thermidor. Denna förmodrens syster var
aderton år och måste lifvet för att hon hade
kallat sin knäracka "citoyen". Eget är att
hon var god vän och daglig kumpan
med Charlotte Corday. Farmodrens
mor
hade
varit mycket på trianon hos Marie Antoniette
och de ha bref som tala om hennes presentation
på hofvet m. m. – Är det icke som om historien
kom helt nära när man hör folk tala om
sina närmaste inblande i alla dessa händelser ?

den grymma Nationalconventisten Le Bon
hade varit på deras stamgods före revolutionern,
som liten from skollärare, och det första han
gjorde, sedan han kom till magten, var att
dömma hela herrskapet Kergorlay till döden.
Några kommo undan till Österrike, andra
ströko med.
Tänk, apropos gamla familjer, i går öppnas
dörren och Anders Ramsay stiger in lika till-
gjord som förr, men hvit i stället för gul i
hufvudet. Han är etablerad i Stockholm och
lika schangtil som förr.
Tacka B. för hennes bref. Vore det ej så
hett och hade jag ej modell som väntar
på mig, skulle jag skrifva ett öfvermåttan
qvickt bref till henne; det får bli tills svalare
väderlek.
Madame Bertaux och hennes "Moumoutte chéri"
(så ropar hon på sitt högst oaptitlige man) har
intet hittat på något bättre vårnöje än att
skicka bort Conciergerna, som med alla sina fel
voro ärliga, sågo bra ut, och småningom kommit
in i våra vanor. Hvad de onosliga figurer hon
nu sfädslat duga till, vet jag ej. – I alla fall är
det nedrigt af käringen att säga åt den gamla
conciergerna att hon ej hade något emot
dem, men att "ces messieurs se sont plaint".
Och nu farväl, gratulera Anni till hennes fyllda
20 år och må så godt. Eder Atte.