heter med olja, och saffran och hvit-
lök. På operan, på la cannebière
Rue St Ferréol, Bd des Dames etc. tänkte
jag alltjemnt på min Mamma som
vid Annis ålder nu, gick omkring
här och såg samma grågula gator och
hus luktade samma torra olje- och
kryddlukt, blef bränd af samma sol
och såg samma vackra panorama
af hamnen med Notre Dame de la Garde
uppe på berget ofvanför Port vieux.
Marseille är nästan det mest syd-
ländska jag ännu sett – nästan mera
än Spanien. Bristen på grönska
och de två färgerna, grågult och
mörkblått åstadkomma denna effekt.

Här är det visserligen varmt, 20
grader i skuggan, men det är norra
Europas himmel och sol, och som
sagdt, innan jag kommit in i tagena
här, saknar jag allt det jag såg der-
nere – Den långa och tröttsam-
ma resan från Marseille (16 timmar
på iltåg) gjorde att både Chambure och
jag hade ondt i hufvudet då vi sent
omsider, och i regnväder kommo fram
hit. Följande afton var jag bjuden
på maskradbal till Aublet, hade
fått kostym af Courtois men backade
i sista ögonblicket af trötthet.
Neiglick, som är här kom genast
och sökte upp mig och pratade, pratade
pratade förskräckligt om Leipzig,
Bang, den moderna psykologin,
tant Lupander verldens första qvinna,
hennes dotter den näst första, Hagel-

stora (som lär slå för fröken Ellan) språk-
frågan, pessimism, Meyer, skridsko-
åkning, estetik. Otto Munck död,
m. m. som ej så noga han specificeras.
Alla målare som jag träffa tala
om Pasteurs porträtt, hvilket lär ha
haft stor succès infört juryn. –
Ingenting kunde jag göra för Uotilas
sak, ty det är 12 timmars ångbåts-
resa från Marseille, och jag skulle ju i
alla fall ha kommit för sent. Cham-
bure sade också att hade det gällt
att bibringa eller trösta en döende, att
hem följa en enka eller faderlösa barn
eller följa
hemta
en sjuk så hade han för-
stått att jag gjorde en dubbelt så lång resa,
men nu, då det endast var fråga
om hans qvarlåtenskap, som naturligt-
vis ej var mycken, så ansåg han, som

Mamma, att det ej tjenade till
något. Dessutom är det ju konsulns
sak och slägtingarna kunna genom
konsulat och ambassad få bättre
reda på hans efterlemnade studier o. d.
än genom någon annan.
Hur går det med Buttis resa till
Petersburg. Jag skulle så gerna vilja
att B skulle få höra
en god
opera, höra
en rigtigt god sångerska eller en
koncert anförd af Rubinstein. Dess-
utom borde hon engång gå på Eremitaget,
der finnas ändå så magnifika saker.
Jag har här tre hundra mark i finska
pengar som jag skall skicka till flickor-
na en dag. Af dem kan B. ju ta
till sin ekipering för resan. Är det
för resten några utgifter som ni ryggar
tillbaka för, så ber jag Er ej ett ögonblick
tänka derpå, det blir min sak.

I afton går jag och äter middag
till Chambure. Han skref till mig
att han har ledsamt efter solen
dernere. Sedan går vi på en ny
operett som lär vara förfärligt galen
och väl spelad. Josephine vendue
par ses soeurs.
Meyer har jag ej sett ännu och beklagar
mig ej deröfver. Ville Vallgren är spelan-
de glad öfver sina många beställningar.
Han är "pavé des meilleur intentiones"
och jag tror han tar saken allvarlig.
Det är så roligt när det ljusnar för
folk.
Älskade Mamma, farväl för denna
gång och kyss systrarna från
Atte