En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901
äktenskap ateljéer böcker brev demokrati diplomater fester födelsedagar författare hem hotell jul konkurs kungar kvinnor lyrik officerare politik politiker rösträtt sällskapsliv släktingar tjänstefolk
Paris 18 dec 85
Älskade Mamma,
för en stund sedan fick jag Buttis uppig.
grande bref, som jag ber Mamma
tacka henne för rigtigt hjertligt. Om
jag ej misräknar mig kommer detta
fram just till julaftonen – ack den som
fingo vara med. Jag nöjen mig nu med
att tänka på hur roligt det skulle vara
och med att skicka Er mina uppriglyate
jul- lyckönskningar. Måtte ej den öfver-
hängande Brandtska konkursen alltför
mycket nedstamma Eder.
I förrgår skickades jag genom Nilssons
boklandel några böcker till julklappar –
de andra komma senare. – Bland böckerna
finnas Tartarn aansles alpis, Dandets nyaste,
illustrerad, åt Bertha likasom också 2 hatt
gamla franska barn"
främst en banbok med
Greenawnybocber ut henne, åt Anni få
Rochefoucailds Maximer (som hon önskar
sig) och Senaste halfär af Punch. Jag
har dessutom prenumerat på Punch
för Er för nästan halfär, åt det blir
min julklapp åt Mamma. – Om jag
bara visste hvad ni kunde ha verkligen
nytta af, så skulle jag så gerna skicka
något större och ordentligare. Antyd bara,
lät mig alla åt hvilket kan jag skall
gå, jag skulle vara så tacksam derför.
Hvad jag kommer att vara om jul-
aftonen är ännu ej bestämdt. troligt
är att det blir på något värdshus med
Söderhjelms Öhrnberg och Wallgrens.
Runebergs och Sanmarks föra julen tillsam-
man. – talte jag redan om VilleVall-
grens talas. Det var mycket roligt i
det hela tagit. Han hade med mycket
enkla medel dekorerat ateliern rigtigt
stilig, der åta och dracks hvars tal och läster
verser. Meyer hade skrifvit verser som
voro de bästa och roligaste. Med Strind
berg kom jag i dels om konst. Han är
ej obehagligt att göra och tala med, och
hans städade, nästan blyg sätt att tala
kontrasterar mot hans djerfva och
hänsynslösa idéer och hans ramar skrift –
språk. Frun kan jag då alls ej tala.
Hon är så genom "à coté" alltid
bredvid, alltid forceradt och falsk. Det
är som ett illa stämdt piano – de
vackraste melodier bli förfärligt på det.
Några literära och konstnärliga damer,
danskor, kommo mig att tänka på
de offer som det Sbsenska sannings
och karaktärssökandet redan gjort och
ännu skall göra. båda två, en fröken
v. Holten och en fr. David, troligtvis judin-
na, lära ha mycket talent. Men det
var något brutalt och fräckt vid dem
som misshagade mig oändligt. Inte
så att de skulle ha förgått sig på något
sätt, men det låg öfver hela deras vägen
ett förakt, en känsla af elakhet mot all
Konvention och mot alla de miljoner
menniskor som börja sig under denna hon-
vention. Och för dem, likasom för Srindberg,
är allt Konvention. ty döden, att vara
gift med sådana qvinnor! Fröken David,
författarinnan, ser bra ut, men det fanns
ej tecken till godhet, till snällhet i henne.
bara kritik, bara hånskratt! Fru Strindberg
försöker närma dem och anser sig visit
lyckas, men som sagdt, hon måste göra
allting på tog, à coté, det ligger i
hennes natur. Jag kom ett ögonblick i
diskussion med henne om det "opassande"
i fruntimmerskonversation. – Jag stöts för-
farligt utan dessa moderna ämnen (bara
svinaktigheter maskerade som Filantropiska
och filosofiska idéer) och sjöng ut för
henne huru intet allenast fånigt fentim-
mer yttrade sig om sådana ting, utan också
cyniskt. Nu hör det till saken, att Ni
aldrig kan göra er ett begrepp om huru
samt de der framstegsqvinnorna tala – det
är en materiatism, osammanhängande
och grötig, som trotsar allt, ett koketterande
med mot som icke blir till annat än frack-
het. Och så dager allt detta verkligen ej
för den nordiska qvinna, hon mera än
någon annan, faller ohjelpligt om hon
engång heter hufvudet af skammen.
Hos Wallgrens var för resten hela skandi-
naviska konstnärskolonin församlade.
Hagborg med sin unga fru, en lång blek
blond Stockholmska, Valter Runebergs,
och Butti qvart.
I går var jag med Öhmberg på kan-
maren. Tonkin frågar var före och det var
ett rysligt lefverne. Det är lustigt att
se Ohnebergs förtjusning. Man född icke
mera landtdagsman än han. Så utpragla
de anlag eller rättare lust har jag aldrig sett.
När han talar om utskottsbetänkanden
och reservationer, interpellationer o. d, får
han något om i rösten, ögonen stråla
på honom, precis som om han talade om
sitt hjertat dam. "Hvad det är roligt
ändå" sade han alltjemnt. Och han blef
naturligtvis der efter mig. Jag tycker det
är så tröstlöst med politiken, stödd på
allmänna rosträtten och majorititen, maj-
ritetek som alltid har orätt. Nu har den
yttersta venster slagit sig tillsammans med
höger för att sluta opportunisterna, och
de komma nog att lyckas, men sorgligt
är det ändå att nu se Rochefort och
ceemensenkappas med biskop Freppel och
herligen af la Plochefoucauld och att gå
åt Ferry och hela centre gauche.
I går var jag hos Munthe med Salmion
Cederström och en ung baron Beck Fries, så
pojkaktig att jag ej kan begripa hur
han kan vara i corpsdiplomatique.
rigtigt som en skolpojke, pratade om
Kungen allt annat än smickrade, rtade
gubbar, skrålade vid pianot, sade alla
möjliga dumheter men var icke obehagligt
ändå. – Cederström blir förfärligt tröttande
med sin reaktionära ravikalism, sina
gamla officersvitsar och kraftuttryck
och sitt totala missförstående af konsten-
Jag har sällan sett en arbetsammare
målare, men då men ändå ej kommer till
några bättre resultat, så blir det der kan-
landet vara sorgligt. Då han står fram-
för sina dukar förefaller han mig alltid
som de der Marknadskerkulerna som lyfta
vinter till jag vet ej huru många hund.
känna musklerna och se arga ut.
Nu närmare sig Klockan till 5 och
jag får lof att sluta om brefvet
skall kunna med dagen kort.
Gud välsigne Eder alla och gifvit
en en glad och god jul.
Helsa nu alla Brandtens och
Tante Gadd och Tajta och Maria
från
Atte.
Edelfelt tackar för Berta Edelfelts uppiggande brev.
Berta EdelfeltEdelfelt skulle vilja vara hemma på julen.
Hoppas "den överhängande Brandtska konkursen" inte nedstämmer familjens julstämning alltför mycket.
Gustaf BrandtEdelfelt skickade genom Nilssons bokhandel några böcker till julklapp; "Tartarin dans les Alpes", som är Daudets nyaste, illustrerad, åt Berta Edelfelt, två Kate Greenaway-böcker, barnbok med gamla franska barnvisor; åt Annie Edelfelt la Rochefoucaulds maximer, senaste halvår av tidningen Punch; har prenumererat på Punch för nästa halvår för Alexandra Edelfelt; de andra julklapparna kommer senare.
Alexandra Edelfelt Alphonse Daudet Alexandra Edelfelt Knut Nilsson Kate Greenaway François de la RochefoucauldSkulle vilja köpa verkligt nyttiga julklappar.
Edelfelt kommer troligenatt fira julafton på värdshus med Söderhjelms, Öhrnberg och Vallgrens.
Antoinette Råström Ville Vallgren Edvard Öhrnberg Werner Söderhjelm Sigrid Wilhelmina SöderhjelmRunebergs och Sanmarks firar julen tillsammans.
Lina Runeberg Carl Gustaf Sanmark Maria Sanmark Louise SanmarkVille Vallgrens kalas var roligt: Vallgren hade dekoretat sin ateljé; det var mat och dryck, gratulationsverser; Söderhjelms verser var de bästa; Edelfelt blev osams med Strindberg om konst.
August Strindberg Ville Vallgren Werner SöderhjelmStrindbergs sätt står i kontrast till hans idéer och texter.
August StrindbergDet Ibsenska sannings- och karaktärssökandet gör damer brutala och fräcka, får dem att förakta konventionen, som fröken von Holten och fröken David; Edelfelt skulle inte vilja vara gift med en sådan kvinna.
Henrik Ibsen Sophie Holten Marie DavidFör Strindberg och de framstegsvänliga kvinnorna är allt konvention.
August StrindbergFröken David är författarinna och ser bra ut; har talang som fröken von Holten, men har ingen godhet, bara kritik och hånskratt.
Sophie Holten Marie DavidEdelfelt har samtalat med fru Strindberg om vad som passar sig för kvinnor att tala om.
Siri von EssenEdelfelt stöts av de moderna ämnena samhällsdebatt, kvinnosak]; det är en materialsm; "svinaktigheter maskerade som filantropi och filosofi".
De framstegsvänliga kvinnorna koketterar med mod, men det blir bara fräckhet som inte passar sig för nordiska kvinnor.
Hela den skandinaviska konstnärskolonin var samlad hos Vallgrens; Hagborg med ung fru, Runebergs.
Lina Runeberg Antoinette Råström August Hagborg Walter Runeberg Ville Vallgren Gerda Christina HagborgEdelfelt var föregående dag med Öhrnberg på deputeradekammaren; Öhrnberg är som född lantdagsman.
Edvard ÖhrnbergDet är tråkigt med politik som stöder sig på allmän rösträtt; majoriteten har alltid orätt.
Den yttersta vänstern och den yttersta högern har slagit sig ihop; det är sorgligt att se Rochefort och Clemecau "kappas med" [tävla med] biskop Freppel och hertigen av la Rochefoucauld i att gå åt Ferry och centre gauche [politisk positionering i parlamentet, centrum-vänster].
Jules Ferry Henri Rochefort Georges Clemenceau Charles-Émile Freppel François XVI de la RochefoucauldEdelfelt besökte Munthe med Salmson, Cederström, ung baron Beck Friis, som är så pojkaktig att Edelfelt inte kan förstå hur han är medlem av den diplomatiska kåren.
Axel Munthe Hugo Salmson Gustaf Cederström Joakim Beck-Friis (osäker koppling)Beck-Friis pratade om [svenska] kungen, sade dumheter och skrålade, men var inte obehaglig.
Oskar II Joakim Beck-Friis (osäker koppling)Cederström var tröttande med sin reaktionära radikalism, gamla officersvitsar och kraftuttryck, missförstående av konsten.
Gustaf CederströmÖnskar familjen god jul.
Ber hälsa familjen Brandt, Adèle Gadd, Fredrika "Tajta" Snygg och Mari.
Adelaide Gadd Brandt Fredrika Snygg Mari / Marie