och komforten göra ej mera samma
intryck på mig som förr – jag skulle
ej vilja göra två steg för att få allt
det der. Bara jag har hvad jag behöfver
för tillfället är jag nöjd. – Medan
ni har 16 grader kallt derhemma,
ha vi 16 grader varma. rigtigt qväll
känner det. Regn och litet dimma
och så denna badstugnluft. alldeles
omöjligt är det att arbeta utan
att ha fönstret upp. Detta underligt
väder kan emellertid ej räcka länge,
ty vi äro ju snart midt i vintern.
I går hade jag bjudit herrskapet Söder-
hjelms och Öhrnberg på frukost, på afton-
äta
nen voro vi bedda att måndag med
herrskapet Sanmarks, Runebergs och
Wolffs på en restauration. Söderhjelms
så lyckliga ut. Hon är ganska tyst
men lär vara mycket klok och beläst.
Meyer är densamma: försökte i början
att spela den af kärleken förädlade, men
blef så småningom sig sjelf igen. Öhrnberg

är nu installerade i sin pension och
sin skola. Får han det alltför illa,
så kan han ju flytta om en månad.
Boye, honom skulle ni se här. Schang-
tre, kavalleriofficer och storstadsman
i hvar fiber. Emellertid har han arbetet
flitigt och gjort främst. Tänk om
han ännu skulle bli ett ljus på konsterna
gebit! Gallén arbeta också och är
börjar stod och råd i artistiska ting.
Walter Runeberg är som förr den
durekdrifnaste optimist, oförmogen
att förstå tiden enda, le mat du Siell
och hvad det allt heter. I morgon skall
jag gå till honom för att se hvad han
gjort. Der lär finnas en hyrt af Mont.
gomery som är bra. Utom att jag
skall sitta för Vallgren, måste jag väl
ännu ge Runeberg några seancer
ty de börjar finna min tyst af honom
bra och värde att fortsätta. Den är
nu i gips och kan gjutas om i resa
men en du två sieancez lära ej vara
nog för att göra den färdig.
Sanmark går här och har ledsamt,

af det enkla snäll att han har ingenting
att göra. Hans fru och dotter se deremot
ut att trifvas godt. – Björnson, sig
och Kaufmann har jag ännu ej sett
till.
Häromaftonen var jag på theater française
och såg les Fourberces de Kapin och le
gendre de M. Poirier – men t. o. m. Gots
ypperliga spela lemnade mig relatift
kall. Skulle jag bli blaserad – nej, och
Tusende gånger nej, jag vill ej, och får
ej bli det
Unga Pasteur har varit här. Tänk
att Jacobson, den der olbryggarn – måla-
jönärer i Kjøbenhavn för två är
sedan beställt gubbens porträtt af
Bonnat, och nu rekcamerar taflan
så att Bonnat skall ha sin första
seancer om några dagar. Det föra-
gar mig mycket att få en sådan
medtäflare. Pasteur sjelf tror att mitt
kommer att bli bättre – får nu se huru
det går. I hvarje fall bli porträtter
mycket olika ty B kall bara göra en