korturer i stora vurstar o. s. v.
Der finnas stora sträckor i skogen som
äro så lika norden att man skulle
våra på att man är hemma. enorm
klippblock, furor och björkar. Skogen
är öfver en svenska med i genomsnett
på alla sidor, träden hundratalt är gamla
råbockar, känner och allehanda villebråd
köper der gladt och munter omkring.
I går 2 seancer – i dag den sista hos
Pasteur. Naturligtvis är jag nu minnen
men många och mycket i Pasteur porträtt.
bl. a färgen som blifvit litet förr och
obehagligt. – Tikkanen skref till mig
att han skrifvit till Fürstenberg
för att få taflan. Så onödig. Helsing-
for publik har sett den, och Kejsarn
lär ej bra sig om den samt isynnerhet
ej köpa den eftersom den är såld.
Fürstenberg utlanar den mycket ogerna
och blir bestämdt arg, hvilket jag så
väl kan förstå
Jag är rädd att hela
utställningen blir en pannhalla. Nu
skrifver redan Bikssanen –
hon – nu är Kauffmanns gamla norska
piga här och kratar och prata och prata
om några kistor som Kaufmanns skulle
ha glömt och som hon vill ha i min kallare,

der naturligtvis alltsammans skulle
förstöra. Kaufmanns ha näml reste
och jag är glad deröfver, ty lille K.
såg så eländig ut på sista tiden
han har blifvit mycket äldre och gör
på mig intrycket af en "Petit vieux"
rataline" med ett ord alls icke den
glädtige, fåfänge och tassigt jublande
journatisten från förr.
Om måndag skall jag gå och göra
mina uppköp med fru Vallgren som
lofvat komma med för att prata.
åt mig sjelf har jag beställt en nu
sommarpaletå. På färgen till Backi-
hon glömde jag i fiairen (på vägen till
stationen här (en helt liten väcka, inne-
hållande natt kjorta, förstår och rakknifig
det senare gjorde mig mest sorg, ty
rakknifvarne voro utmärkt goda och dyra.
Visserligen har jag anmält saken för
le prefet de police, men som jag, mitt
söt ej såg på kuskens nummer, är
jag få ta ett ort farväl af mina
hakknifva.
I afton har Mme Magnin bjudit mig
i sin loge på ta. francais. – Det är
kallt nu igen, 16 grader, från att det
i förrgår var 30. – Och Ni, som har

ett sådant vårgaväder derhemma!
Pasteur är sjelf mycket nöjd med
porträttet. Han skulle visserligen vilja
ha litet vackrare nära, mindre knolar
i pannan, med ett ord vara litet mera
skön, men är nöjd med det hela, isen-
nerhet ställningen. Han har haft
mig att ta bort mikiobfluskan och
.I
stället rätta i handen en stora
glaskupa med ett stycke hund- rygg-
märg som dinglar på en tråd. Gubben
säger att detta är något som man ännu
ej har reda på, men som kommer att
ha en stor betydelse. Han gör näml nu
studier öfver nerver och ryggrad och märg o.
d. – Dessutom har han gått igenom alla
de bibeloter jag placerat omkring honom,
haft mig att ta bort en del som varit
onödig "au point de vu seientifèque"
sätt det andra o. s. v. med ett ord han
är ytterst intresserad. Han har gjort mig
komplimanger öfver min märdighet att
arbeta i stekhettan: "vous êtes en travailleur,
Mr Edelfelt" – Gud gåfve att han sade sannt.
Och nu farväl – Helsa alla hjertligt
från
Atte.