att göra något bra af en menniska
som man aldrig sett, hvaraf det endast
finnes dåligt fotografier, som ej var
vacker men hade mycket uttryck
Ack, Mammas tal om Kejsarens
anhemst d. 15 för mig ganska
roligt skall jag hinner hem till
dess: Hvad skall jag sälja åt dem.
arbetshuset och de tre Pojkarne
det är det enda. – Hvad hemkomsten
beträffar, så hoppas jag dock vara
hemma till den tiden. Pasteur borde
jag få färdig till midsommar och om
jag då använder 8 dagar, 10 tro. m
på gumman Saussine, ty så heter-
hon, så är det väl tillräckligt.
Men intet blir det då möjligt att
stanna på vägen som hittils. Jag
är lika nöjd med att resa direkt,
men det der porträttet af Mme
Appert i Köpenhamn huru går det
med det. Ja, det är svart att få
detta kosta menniskolif att räcka
till, isynnerhet de man, som jag ej

har ordning och metod i det man
gör
Det är märkvärdigt hvad jag nu igen
tycker mig förstå måleri, fastän
jag ej kan åstadkommas hvad jag
svärmar för. Lyckligtvis saknar
jag från en 2 månader dvala
och likgiltighet period. Då jag
nu ser på mina påbörjade arbeten
här i ateliern gennetaflor och
hufvuden o. d, så tycker jag det allt–
sammans är skräp. Alexander
Dumas tyckte att det var en rigtigt
god idé af mig att måla Pasteur.
Pourquoi ne ferier vous pas Surtout
des portraits i 'est si beau et il i
à si per qui en fassent. Grand om
à fast une bonne chon comme
le portraits de vore mère, que je noublie
har jamais, en peut être hur de son
affaire". – Gubben Pasteur är ganska
komplicerad som karaletär. Ett gen
visserligen, men så meskodisk, så
tragen och talig, så sannskyldig arbete
mera, att han i detta fall kan
hålla en tjensteman eller en punttlig

reutier stången. Han är naiv i
många fall. Har en märkvärdig
bordnad och beundra för allt
bestående, en rigtigt konsarvatid
natur. De häftigaste disputerut-
kompas mellan honom och hans
sista akistent Roux, en rigtigt revolution
han igen. mest gräla de om åkade-
mer och institutioner, som allacheras
af Roux och försvaras af Pasteur, om
mägtiga personer i Paris, såsom finnes
korrespondens Blowitz som Pasteur
visserligen anser vara en sköjare, alla
ändå högaktär för att han ger ministrar
ne råd och förtjenar 100 tusen frcs om
året. – dessa dagar har det varit
lif på luboratioreet, till följd af
den spanska läkaren herrans koleka-
vaccination. De tyckas alla menar
att han är en icke humbug och redan
det att han är spanska vetenskaps
man ger dem alla anledning att
frågar "kan något godt komma af
Samarien., Denna- Ferran bombarde
har Pasteur med de mest svulstiga
telegram, der han talar om reser-

skapen, menskligheten, sig sjelf och
sina "segrai" o. s. v., utan att nämna
ett vetenskapligt ord om huru han
gör. enligt Pasteur är det omöjligt
att vaccenera som han göra emedan
kolera smittan ej kan öfverföras på
djur, och det är från djur som han
tar vaccmen. Pasteur har det jubli-
måste förakt för spanska vetenskap, den-
mot säger han att italierarne gå
framåt med stormsteg. – Denna Roux
är en eldig natur, nervöst och liflig och
vara
skall utmärkt i sitt pack. Tänk han
reste för 2 år sedan till Alexander
i Julia för att studera koleran öppna
De kadaver från morgon till qväll
i 40 grader hetta, var sjelf sjuk och
förlorade sin kamrat som dog på
några timmar af koleran. likaså var
han i fjol i Toulon med inikroskopet
öfver de kolera död. Detta är dock
dugtigt. Han har då åtminstone är-
ligt förtjent sin hederslegion.
Pasteur menar att man skall vara
bra oförsigtig om man skall få kolera,
och säger att den är långt mindre
smittosam än difteri. "Efter det är

bevisligt att koleran kommer
mest genom vattnet, kan man ju
låta bli att dricka vatten under
några veckor, det är allt som behöfva.
Tikkanensförlofning är lustig-
värre att armen är den förra kärleken
till 2 – det är intet rekommende-
tande för hennes omdöme i Schyberg.
son och hinner Antill passera bra. Ack
hvad de skola politicera, kasten, och
Viktor Boris och Schybergson! Och hvad
de skola vara vigtigt.–
Efter rötmånadstemperaturen fingo
vi blåst i 2 dagar och nu är vädret
så herrligt som det är möjligt.
20 grader, friska klart och roligt.
och sådana aftnar sedan. Alla menniska-
stor ute på gatan – himmeln klarbli
och stjernbesträdd. Boulognerskogen
är alldeles förtrollande nu. I morgon
går "la fête des fleurs" af stapeln
Jag kan ej vara der, ty jag är hos
Pasteur, men om söndag, då "de
grand puix" springes af, skall jag
gå ut och se på le resour des course"

– häromdagen var jag på middag
en Petit comite" hos Ms de Cham-
burg. – Han blef rik genom sitt
giftermål, men frun dog snäll och
fall och nu går största delen af för-
mögenheten tillbaka till hennes slagt.
Han är en hygglig menniska, har reste
mycket och sett verlden, känner mycket
folk i alla Europas länder, har varit
i Mina, Emerika o. s. v. – Ett alldeles
charmant hus han här vid in
Blanche – det är byddt som ett engelska
cottage med en mycket stor trädgård
bakom. Frun tyckes på allt ha varit
en ganska ovanligt qvinna – enkel till
ytterlighet i klädsel o. d. och uppoffrande
hälften af sina räntor att uppfostra
fattiga flickor i Clichy, rätta dem
i skola sedan i lära och rådde dem
från allsköns elände. Hon har sålunda
uppfostrat flere hundra flickor, som ännu
lära börja henne upprigtigt. Hvad detta
är mycket stiligare än det der roivi-
gå verldslifvet som förres af många
andra förnäma fruar här, Marki
finnar Gallefeft, prinsessan säger
m. m. Denna senares sista kostym-

tal var en skandal. 1° dagen efter
victor Hugos begrafning, hvilket man
sedan anser opassande 2° voro
alla maskerade som djur och lära ha
uppfört sig så, 3° hade flere af de
fina fruarna haft sig en sådan skicka
efter supén att de knappt kunde
står på sina ben. Och alla dessa
Mme de la Ferronays, Mlle de dagar, Gallifet
och konorts, som tjusa de ustaste
tidningsskrifvare för att få sina baler
omtalade i Figaro och Gaulois som
börja baler med ett sådant ju få
som Arthur Meyer bara för att han
han befalla öfver Gaulois – är det
ej ynkligt?
– Nu kommer jag in på alltför specielt
parisiska saker. Ack, den som ändå
kunde sitta på Haiko nu, på verandan,
och se Janne Salinius och Blomgrenskan
gå förbi, höra harmonika – Gud från
den engelska ångaren och mändas den
svala, herrliga sommarnatts luften.
Helsa Etters och alla derhemma hjertligt
från
Atte