finnes det andra landsmän här, Londén
Zetterman m. fl. som jag helst undviker. Antell
är densamma som förr: lefver ensam, sysslar med
ollimatist o. d. är på briljant humör och före-
tar sig då och då någon generalvift, under hvilken
han är alldeles odrägliga
forts. d. 24, pingstdag.
Victor Hugo är död sedan jag skref
sist. Detta dödsfall är det enda som för
ögonblicket talas om i Paris. Begrafningen
skall bli storartad, säger det. Alla partier ena
sig om att tillställa denna demonstration
så granne och färdig som möjligt. T. o. m. de
bokapartistiska blodet visa sig taktfulla i
detta känsenade. Det förargar mig att jag
aldrig fått se gubben. Visserligen säga alla att
han på de sista åren var så utgammal och
förbi, att han ej just var något att komma
med. När Pauline Ahlberg i verlden proponerade
mig att komma med till Hugo var det sent af
af modeste som jag ej gick med. Jag ångra
det nu. Under dessa dagar ha tidningar-
na ej talat om något annat. Alla möjliga
gamla anekdoter, bedömanden o. d från flydde
tiden har dragit fram i dagen. Det strängaste
jag har läst om Hugo är af Henrich Heine.
Det är dröpande och elaka, men icke så alle-
les orätt. – I alla fall är det eget, att man
nu mest talar om Vector Hugo från 1830 – denna
hans största tid är nu samtalsämnet,

man kommenterar hans första svängning
åt Honapartismen genom beundra för Napoleon
hans förhållande till Sudvig Philsp – alltnog, det
är som hans sista 20 år icke existerar
Ett tidehvarf som flyr! vistor Hugo var
ändå inkarnationen, af 1830 af romantika,
i sätt
från hvilken vi nedstigande lider
I går lät jag ta några fotografier af Pasteur
i den ställning jag gör porträttet. dessa
komma att vara mig till stor nytta t. ex
för teckningen af kläder och accessoires.
Om tre veckor hoppas jag har porträttet färdigt
Duken blir ganska stor då jag har en sådan
massa saker att måla utom gubben.
maj månad har gått mer eller mindre förlorat
genom det förfärligt vädret: kallt och regn.
Efter den rötmånadstemperatur som rådde
i slutat af april, har det varit ett vara-
vädret här– jag antar att ni haft det betydligt
bättre hemma. Hur det var annorlunda som
2 år sedan då ni voro här. Apropos, Emile
var här på visit i förrgår. Han är nu
conciergei Batigavhes någonstädes, och hans
hustru mår bra. Han bad om sin helsning till
Madame och Mademoiselle Edelfelt.
se grand prix är uppsklutet till den 14 juni
för att menniskorna skola få tid och tillfälle
att njuta litet af våren – som ännu ej har
visat sig men som dock alldeles kan strejka,
tycker man. Det är nog grönt och rummigt,
blommor finnes det också – men hvad betyder

detta då det regnar och blåser från mor-
gon till qväll. Alla väderlekstelegram
från amerika bebåda ännu värre
att
regnalormar.
Jag väntar ville Vallgrens och Paul Hagelstam
hit. Det är fråga om att gå ut och spatserade.
Kaufmanns ha allt fortfarande tråkigt
och ensligt derute på om. Jag skulle så gerna
för den goda sakens skall litet ofta se
till dem, men jag får verkligen icke lätt
tid dertill.
häromdagen stod jag i en butik och valde handskar,
en herre, som stod litet bakom mig tilltalade
mig vid namn – det var storfursten jure
Leuchtenberg. Han lofvade komma upp till
ateliern någon dag. Måtte jag ej vara borta då.
I morgon skall jag få på visit till honom. De
se alltid litet lustiga ut i civila kläder.
ryska militärer – halsdukar som ej sitta rigtigt,
för kosta lockar eller för ljust byxor.
Ack måtte de nu låta bli att ställa till krig-
De begynna ju krångla igen. De båda landet
väsdighet – kuntänka. – den är icke vårt
hundratusental menniskolif. vore det bara
fåhundarne som skulle starka med säger jag
ingenting om det men hyggliga folk, som
ofta ha ingen längtar att de för ferat
och Pendjell. Farväl nu, kära ni, allesam-
mars. Just nu fick jag telegram från Becker
som tycker att vi finnar skola stå del i Victor
Hugos begrafning. gerna ger jag en pluning för en
krans men gå med i processionen det har jag
Farväl, tusen helsningar
ingen lust till
Atte