Ungas ekonomiska planering under pandemin: Pandemins konsekvenser för ungas placeringar
Gustavson, Cajus (2020)
Gustavson, Cajus
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020121528309
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020121528309
Tiivistelmä
Ungas ekonomi drabbades på flera olika sätt av pandemin. Mycket beror på att ungdomsarbetslösheten stiger mest då marknaden drabbas av kriser. Det här i sin tur får konsekvenser för hur unga kan påbörja eller fortsätta sitt sparande. Examensarbetets syfte är att beskriva hur unga placerares ekonomiska marknadsbeteende förändrades våren 2020
under pandemin. För att svara på arbetets syfte om att beskriva unga placerares ekonomiska beteende i och med pandemin har följande frågeställningar formulerats:
▪ Vilka ekonomiska konsekvenser har registrerats under pandemin?
▪ Hur har ungas placerande påverkats av pandemin?
Som teorigrund för arbetet används förklarande teorier om tidigare finanskriser och hur de påverkat placeringsmarknaden, teorier som mäter och utvärderar ekonomisk osäkerhet och konsekvenser och teorier om ungas ekonomi och ungas ekonomiska planering. Metoden för insamling av data i det här arbetet är intervju och analysen av det empiriska
materialet har gjorts med hjälp av en deduktiv innehållsanalys. Resultatet är tudelat och den första slutsatsen är att ungas motståndskraft gäller mer själva sjukdomen och mindre de ekonomiska förändringarna samhället i skrivande stund genomgår. Arbetets andra resultat och slutsats är att unga och ungas ekonomi må lida mer i ett kortsiktigt perspektiv för att sedan innehålla exponentiell potential för en mycket bättre ekonomi i ett långsiktigt perspektiv, förutsatt att unga byggt sina digitala kompetenser under utbildningen.
under pandemin. För att svara på arbetets syfte om att beskriva unga placerares ekonomiska beteende i och med pandemin har följande frågeställningar formulerats:
▪ Vilka ekonomiska konsekvenser har registrerats under pandemin?
▪ Hur har ungas placerande påverkats av pandemin?
Som teorigrund för arbetet används förklarande teorier om tidigare finanskriser och hur de påverkat placeringsmarknaden, teorier som mäter och utvärderar ekonomisk osäkerhet och konsekvenser och teorier om ungas ekonomi och ungas ekonomiska planering. Metoden för insamling av data i det här arbetet är intervju och analysen av det empiriska
materialet har gjorts med hjälp av en deduktiv innehållsanalys. Resultatet är tudelat och den första slutsatsen är att ungas motståndskraft gäller mer själva sjukdomen och mindre de ekonomiska förändringarna samhället i skrivande stund genomgår. Arbetets andra resultat och slutsats är att unga och ungas ekonomi må lida mer i ett kortsiktigt perspektiv för att sedan innehålla exponentiell potential för en mycket bättre ekonomi i ett långsiktigt perspektiv, förutsatt att unga byggt sina digitala kompetenser under utbildningen.