Patienter med demens inom specialsjukvården: En kvalitativ studie om vården och bemötandet av patienter med demens inom specialsjukvården
Hanna, Vesternäs (2020)
Hanna, Vesternäs
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020051511588
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020051511588
Tiivistelmä
Bakgrund: Demens är en relativt vanlig folksjukdom i Finland, årligen insjuknar cirka 145 000 finländare i någon minnessjukdom. Syftet med studien är att få fram vårdpersonalens synpunkter på hur vården och bemötandet av patienter med demenssjukdom fungerar inom specialsjukvården, om de överlag får annorlunda vård jämfört med andra patienter. Hurudana utvecklingsbehov och behov av fortbildning som finns angående vården och bemötandet av patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö.
Metod: För att få svar på frågeställningarna användes en enkät (Bilaga 1) som skickades ut till vårdpersonal på tre olika avdelningar vid Vasa Centralsjukhus. Enkäten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt valdes Boykin & Schoenhofers vårdteori om omtänksamhet i vården.
Resultat: Vården och bemötandet av patienter med demens på sjukhus är inte alltid detsamma som för andra patienter. Patienter med demens förstår inte alltid behovet av vård och restriktioner som ges, vilket är en förutsättning för ett kvalitativt vårdresultat. Det finns även behov av ökad kunskap hos personalen, även fast erfarenheterna är varierande. Särskilda behov av fortbildning hos personalen är bland annat kunskap om bemötande och smärtlindring.
Konklusion: Sjukhusvården av patienter med demenssjukdom kan vara problematisk och inte alltid blir av samma kvalitet som för andra patienter. Mera forskning behövs hur man i praktiken kunde förbättra sjukvården av personer med demens. Background: Dementia is a relatively common disease in Finland, about 145 000 finns gets annually sick in some memory disorder. The purpose of the study is to find out the views of health care professionals in care and treatment of patients with dementia disorder in special health care, if they generally get different care compared to other patients. Also, what kind of development and need of increased knowledge for health care professionals, concerning care and treatment of patients with dementia disorder in special heath care.
Method: To answer the question at issue I used an inquiry (appendix 1), which was sent to health care staff in three different department in Vaasa central hospital. Inquiry was analyzed with qualitative content analysis. As theoretical framework I used Boykin & Schoenherr’s theory about caring.
Results: The care and treatment of patients with dementia disorder is not always the same as for other patients. Patients with dementia do not always understand the restrictions and needs of care, which is a prerequisite for qualitative care. There is also a need of increased knowledge for healthcare professionals, even if the experiences are varying. Things who is in need for increased knowledge is for example knowledge about treatment and pain killer methods.
Conclusion: Special health care of patients with dementia can be problematic and not always become the same quality as for other patients. More research how practically develop care for patients with dementia in special health care is required.
Metod: För att få svar på frågeställningarna användes en enkät (Bilaga 1) som skickades ut till vårdpersonal på tre olika avdelningar vid Vasa Centralsjukhus. Enkäten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt valdes Boykin & Schoenhofers vårdteori om omtänksamhet i vården.
Resultat: Vården och bemötandet av patienter med demens på sjukhus är inte alltid detsamma som för andra patienter. Patienter med demens förstår inte alltid behovet av vård och restriktioner som ges, vilket är en förutsättning för ett kvalitativt vårdresultat. Det finns även behov av ökad kunskap hos personalen, även fast erfarenheterna är varierande. Särskilda behov av fortbildning hos personalen är bland annat kunskap om bemötande och smärtlindring.
Konklusion: Sjukhusvården av patienter med demenssjukdom kan vara problematisk och inte alltid blir av samma kvalitet som för andra patienter. Mera forskning behövs hur man i praktiken kunde förbättra sjukvården av personer med demens.
Method: To answer the question at issue I used an inquiry (appendix 1), which was sent to health care staff in three different department in Vaasa central hospital. Inquiry was analyzed with qualitative content analysis. As theoretical framework I used Boykin & Schoenherr’s theory about caring.
Results: The care and treatment of patients with dementia disorder is not always the same as for other patients. Patients with dementia do not always understand the restrictions and needs of care, which is a prerequisite for qualitative care. There is also a need of increased knowledge for healthcare professionals, even if the experiences are varying. Things who is in need for increased knowledge is for example knowledge about treatment and pain killer methods.
Conclusion: Special health care of patients with dementia can be problematic and not always become the same quality as for other patients. More research how practically develop care for patients with dementia in special health care is required.