Yhteiset pelisäännöt ruokakasvatukseen : Paraisten kaupunki
Simula, Ilona; Välimäki, Jonna (2020)
Simula, Ilona
Välimäki, Jonna
2020
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202004165151
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202004165151
Tiivistelmä
Tämän kehittämistehtävän tavoitteena oli tuottaa Paraisten varhaiskasvatukselle menetelmäkortit, joiden avulla kasvatushenkilöstö voisi yhtenäistää ryhmän sisäistä ruokakasvatusta ja sopia lasten kanssa yhteiset pelisäännöt ruokailutilanteisiin. Toimintatapojen yhtenäistämisen perimmäisenä tarkoituksena oli johdonmukaistaa ruokailutilanteita ja lisätä lapsien ymmärrystä siitä, miten ruokailutilanteissa toimitaan ja mitä heiltä odotetaan. Menetelmäkorttien ideoinnissa korostui lasten mahdollisuus vaikuttaa oman ryhmän ruokailutilanteiden kulkuun ja yhdessä sovittujen pelisääntöjen laatimiseen ja arviointiin.
Kehittämismenetelminä käytettiin havainnointia ja haastattelua. Kehittämistehtävää varten havainnoitiin viiden lapsiryhmän ruokailutilanteet sekä haastateltiin ruokailutilanteissa toimineita varhaiskasvatuksen opettajia. Kehittämistehtävän teoreettinen viitekehys kohdistui lasten osallisuuteen sekä ruokakasvatukseen. Ruokakasvatusta tarkasteltiin lasten osallisuuden sekä kasvattajien toiminnan näkökulmasta. Kehittämistehtävän teoreettinen rajaus keskittyi lopputuotoksen eli korttien kannalta keskeisiin teemoihin.
Kehittämistehtävän tuotoksena toteutettiin Miten meillä ruokaillaan -menetelmäkortit. Korteissa käsiteltävät aiheet poimittiin havainnointien ja haastattelujen tuloksista. Korttien aiheet linkitettiin Opetushallituksen varhaiskasvatussuunnitelman perusteissa asettamiin tavoitteisiin. Korttien aihealueet tuotiin myös näkyväksi kuvin. Kuvitustyyliin kiinnitettiin huomiota, jotta korttien käyttö lapsiryhmän kanssa on mahdollista. Miten meillä ruokaillaan -korttien käyttö lasten ja kasvatushenkilöstön välisessä ruokailusääntöjen laadinnassa mahdollistaa lasten osallistumisen päätöksentekoon ja tätä kautta osallisuuden huomioon ottamisen.
Menetelmäkorttien avulla laaditut säännöt helpottavat henkilöstöä toimimaan yhtenevästi ja pitämään sovituista säännöistä kiinni. Kortit lisäävät myös lasten ymmärrystä siitä, mitä heiltä odotetaan, ja mistä syistä. Menetelmäkorttien avulla ruokakasvatusta lähestytään myönteisestä näkökulmasta, jolloin korteilla tavoitellaan myönteisen ruokakasvatuksen edistämistä ja lasten sensitiivistä kohtaamista ruokailutilanteissa. Syftet med denna utvecklingsuppgift var att producera metodkort för småbarnspedagogik i Pargas, vilket skulle göra det möjligt för utbildningspersonalen att förena matfostran i gruppen och komma överens med barnen om gemensamma regler vid måltiderna. Det slutliga målet med samordningen var att vara konsekvent i måltidssituationer och öka barns förståelse för hur man äter och vad som förväntas av dem. Idén med metodkorten var att barnen själva skulle kunna påverka förloppet i deras egen grupps måltidssituationer och att utarbeta och utvärdera gemensamt överenskomna spelregler.
Observation och intervju användes som metoder. För utvecklingsuppgiften observerades måltidssituationer med fem grupper av barn och de lärare som arbetade vid måltiderna intervjuades. Den teoretiska ramen för utvecklingsuppgiften fokuserade på barns deltagande och matfostran. I samband med måltiden undersöktes barnens deltagande och lärarnas aktiviteter. Den teoretiska avgränsningen av utvecklingsuppgiften fokuserade på teman som är centrala I slutprodukten, det vill säga korten.
Utvecklingsarbetet resulterade i Så här äter vi metodkort. De olika teman i korten byggde på observationerna och intervjuerna. Kortens ämnen kopplades till Utbildningsstyrelsens mål som var grund till plan för småbarnspedagogik. Ämnen på korten synliggjordes också genom bilder. Illustrationsstilen inriktades på att göra det möjligt att använda korten med en grupp barn. Användningen av Så här äter vi -kort vid utarbetandet av måltidsregler mellan barn och pedagogisk personal gör det möjligt för barn att delta i beslutsfattandet och därmed ta hänsyn till inkludering.
De gemensamma reglerna som upprättats med hjälp av korten gör det lättare för personalen att arbeta samstämmigt och följa de överenskomna reglerna. Kort ökar också barns förståelse för vad som förväntas av dem och av varför. Med hjälp av metodkort närmar man sig matforstran ur ett positivt perspektiv, i vilket fall korten används för att främja positive matforstran och känsliga möten hos barn vid måltidstillfällen.
Kehittämismenetelminä käytettiin havainnointia ja haastattelua. Kehittämistehtävää varten havainnoitiin viiden lapsiryhmän ruokailutilanteet sekä haastateltiin ruokailutilanteissa toimineita varhaiskasvatuksen opettajia. Kehittämistehtävän teoreettinen viitekehys kohdistui lasten osallisuuteen sekä ruokakasvatukseen. Ruokakasvatusta tarkasteltiin lasten osallisuuden sekä kasvattajien toiminnan näkökulmasta. Kehittämistehtävän teoreettinen rajaus keskittyi lopputuotoksen eli korttien kannalta keskeisiin teemoihin.
Kehittämistehtävän tuotoksena toteutettiin Miten meillä ruokaillaan -menetelmäkortit. Korteissa käsiteltävät aiheet poimittiin havainnointien ja haastattelujen tuloksista. Korttien aiheet linkitettiin Opetushallituksen varhaiskasvatussuunnitelman perusteissa asettamiin tavoitteisiin. Korttien aihealueet tuotiin myös näkyväksi kuvin. Kuvitustyyliin kiinnitettiin huomiota, jotta korttien käyttö lapsiryhmän kanssa on mahdollista. Miten meillä ruokaillaan -korttien käyttö lasten ja kasvatushenkilöstön välisessä ruokailusääntöjen laadinnassa mahdollistaa lasten osallistumisen päätöksentekoon ja tätä kautta osallisuuden huomioon ottamisen.
Menetelmäkorttien avulla laaditut säännöt helpottavat henkilöstöä toimimaan yhtenevästi ja pitämään sovituista säännöistä kiinni. Kortit lisäävät myös lasten ymmärrystä siitä, mitä heiltä odotetaan, ja mistä syistä. Menetelmäkorttien avulla ruokakasvatusta lähestytään myönteisestä näkökulmasta, jolloin korteilla tavoitellaan myönteisen ruokakasvatuksen edistämistä ja lasten sensitiivistä kohtaamista ruokailutilanteissa.
Observation och intervju användes som metoder. För utvecklingsuppgiften observerades måltidssituationer med fem grupper av barn och de lärare som arbetade vid måltiderna intervjuades. Den teoretiska ramen för utvecklingsuppgiften fokuserade på barns deltagande och matfostran. I samband med måltiden undersöktes barnens deltagande och lärarnas aktiviteter. Den teoretiska avgränsningen av utvecklingsuppgiften fokuserade på teman som är centrala I slutprodukten, det vill säga korten.
Utvecklingsarbetet resulterade i Så här äter vi metodkort. De olika teman i korten byggde på observationerna och intervjuerna. Kortens ämnen kopplades till Utbildningsstyrelsens mål som var grund till plan för småbarnspedagogik. Ämnen på korten synliggjordes också genom bilder. Illustrationsstilen inriktades på att göra det möjligt att använda korten med en grupp barn. Användningen av Så här äter vi -kort vid utarbetandet av måltidsregler mellan barn och pedagogisk personal gör det möjligt för barn att delta i beslutsfattandet och därmed ta hänsyn till inkludering.
De gemensamma reglerna som upprättats med hjälp av korten gör det lättare för personalen att arbeta samstämmigt och följa de överenskomna reglerna. Kort ökar också barns förståelse för vad som förväntas av dem och av varför. Med hjälp av metodkort närmar man sig matforstran ur ett positivt perspektiv, i vilket fall korten används för att främja positive matforstran och känsliga möten hos barn vid måltidstillfällen.